Den 18 till 24 september uppmanar paraplyorganisationen Kyrkornas världsråd, som representerar miljontals troende världen över, till bön för fred mellan israeler och palestinier.
Temat som man valt i år är från Efesierbrevet där det står att: ”Gud har rivit skiljemuren”. Detta använder man som bild på den barriär Israel byggt för att utestänga terrorister. Den måste rivas anför man, och ”Israels ockupation” beskrivs som det huvudsakliga skälet till att det inte råder fred.
I det material som tagits fram inför veckan som ska kunna användas i samlingar och gudstjänster finns både böner, berättelser och andra texter på temat. Gemensamt har de att de utgår från det palestinska perspektivet av konflikten.
Anders Gerdmar, teolog och rektor vid Skandinavisk teologisk högskola, är kritisk till materialet. Han tycker att det är viktigt att be för fred, särskilt i detta krigshärjade område, men materialet är präglat av en propalestinsk och antiisraelisk syn på säkerhetsstängslet, anser han.
– Murtemat fyller gudstjänsten, men ses bara från palestinskt perspektiv. På ett antal ställen hänvisar man till det bibliska uttrycket skiljemuren, som till exempel Paulus talar om i Efesierbrevet 2:14, en text som också läses, och som i sin tur handlar om skiljemuren som hindrade hedningar att komma in i Jerusalems tempel.
Anders Gerdmar reagerar också på att vittnesbörd om ”skiljemuren” från palestinsk sida inkluderas, men inget från israelisk sida, till exempel om knivskärningar och terrordåd som förekommit under 2016.
– Vad man missar är att detta säkerhetsstängsel kom till för att hindra en våg av terrorangrepp, till exempel fasansfulla bussbombningar, och direkt efter dess tillkomst upphörde nästan allt.
– Jag tycker det är ovist och osmakligt att föra in tendentiös politik i gudstjänst och bön och läsningen lämnar en bitter eftersmak, menar Gerdmar.
När Världen idag kontaktar Kyrkornas världsråd om materialet blir beskedet att det har tagits fram av en extern grupp.
– Det finns en arbetsgrupp som är utsedd sedan 2013 och som jobbat som en tankesmedja med material, produktion, påverkansfrågor och teologisk reflektion. De har jobbat ganska självständigt, säger Marianne Ejdersten, kommunikationsdirektör på Kyrkornas världsråd.
När man läser det här dokumentet så är det perspektiv som framkommer främst det palestinska och inte det israeliska. Varför är det så?
– Visst kan det finnas mer inslag när det gäller palestiniernas situation och de är det folk som behandlas orättvist, Israel är en demokratisk stat som Kyrkornas världsråd respekterar, men det är en orättvis fördelning där inte israel respekterar folkrätten, menar Marianne Ejdersten.
Hon säger att Kyrkornas världsråd framöver kommer att vara mer delaktiga i framtagandet av sådant här material. Och hon betonar att Kyrkornas världsråds hållning bättre återges i ett uttalande som man gjorde i juni i år.
Även där betonas dock främst Israels ansvar och det nämns inget specifikt om exempelvis Hamas roll.
Men borde inte det här bönematerialet som ni står bakom och skickar ut spegla den hållning Kyrkornas världsråd har?
– Absolut, det kan finnas delar som inte är riktigt samordnade med uttalandet från juni, det är alltid en balansgång hur fristående sådant här arbete ska vara och nu var det självständigt.
– Som kommunikationsansvarig kan jag erkänna att det inte är samordnat som jag skulle önska.