Tio procent av medlemmarna säger att de har en stark relation till Svenska kyrkan och omkring 400 000 av kyrkans 6,6 miljoner medlemmar firar regelbundet gudstjänst i Svenska kyrkan. Fyra av tio medlemmar har ingen gudstro, eller är osäkra på sin tro. Det är några av de saker som kommer fram i en omfattande enkät.
10 700 medlemmar i Svenska kyrkan har deltagit i undersökningen som gjordes förra våren och nu kommer ut i bokform. Enkätsvaren presenterades vid ett seminarium i Stockholm på onsdagen.
Svaren visar att kyrkan har ett viktigt förtroendekapital att förvalta, samtidigt som inte så många enskilda individer upplever att kyrkan är relevant för dem själva, säger religionssociolog Jonas Bromander, analyschef vid Kyrkokansliet, som står bakom studien.
– Även om man inte får ut så mycket av kyrkan som enskild person upplever man ändå kyrkan som viktig och att den främst ska vara till för de utsatta i samhället. Så skulle man inte svara om det inte fanns ett förtroende för kyrkan.

Medlemmarnas kontakt med kyrkan sker främst i samband med dop, konfirmation, vigsel och begravning, därefter följer gudstjänster och konserter . 85 procent av medlemmarna har under ett år någon kontakt med kyrkan. Bland icke medlemmar har 50 procent någon kontakt med kyrkan.
15 procent svarar ja på frågan "Tror du på Jesus Kristus". Lika många säger sig vara uttalade ateister.
– Det visar att kyrkan rymmer många olika livsåskådningar och att den betyder något även för dem som inte har en egen kristen tro.

Det som överraskar mest, tycker Jonas Bromander, är att relationen till kyrkan är likartad i hela landet.
– Jag hade förväntat mig större skillnader mellan det mer kyrkliga området i Götaland och den mer sekulariserade Mälardalen, men attityden till kyrkan är jämnt fördelad över hela landet, säger han.
Det finns ett tydligt samband mellan konfirmation och relationen till kyrkan. Bland dem som väljer att lämna kyrkan har en hög andel inte konfirmerats.
– Även om de flesta väljer att stanna kvar i kyrkan så är relationen till kyrkan starkare bland dem som är konfirmerade, det gäller både 16-åringar och 60-åringar.

Få upplever att kyrkan är relevant för dem, och det är en utmaning för kyrkan, konstaterar Jonas Bromander. Han menar att kyrkan är i en omställningsperiod och behöver hitta sin roll.
– Det handlar mycket om kommunikationsfrågor, att tydliggöra vad kyrkan är och tala ett språk som är tillgängligt för samtidens människor. Kyrkan är i en omställningsperiod och har inte den maktställning som den en gång haft, och det är nog de flesta tacksamma över.

Nu gäller det för kyrkan att dra lärdom av undersökningen och Jonas Bromander hoppas på en seriös diskussion.
– Jag önskar att vi får i gång en process där man diskuterar kyrkans nära framtid och att beslutsfattarna får inspiration att tänka kreativt och nytt om hur man kan vara kyrka i 2000-talets Sverige. Den här processen har delvis redan kommit i gång, både i församlingar och på andra nivåer.