”Jag kan inte ens titta på dig, kommer du [hit] kommer jag stycka dig i bitar”.
Så lyder en del av det meddelande som den asylsökande konvertiten mottagit från sin egen pappa i Iran. Konvertiten har rötter i Afghanistan och är uppvuxen i Iran, och han har valt att lämna sin tidigare religion för att bli kristen. Men Migrationsverket anser inte att konversionen till kristen tro är äkta.
”Det faktum att du inte har resonerat kring kristendomens mindre positiva sidor tyder ytterligare på att ditt beslut att konvertera inte grundar sig i en stark personlig övertygelse utan snarare i en önskan om ett socialt sammanhang”, skriver Migrationsverket bland annat i sitt avslagsbeslut, berättar mannens jurist Ruth Nordström vid Skandinaviska människorättsjuristerna, på Facebook.
Migrationsverkets utredare ska bland annat ha bett mannen att reflektera över konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland.
”Min klient svarar att det är kulturella skillnader, att alla inte deltar i konflikter inom kristendomen och att han inte ifrågasätter kärleksbudskapet inom kristendomen”, skriver Nordström.
Beslutet om avslag är ett exempel på hur konvertiter bemöts i Sverige, menar Maria Ludvigsson på Svenska Dagbladet.
”Frågor om konflikten mellan katoliker och protestanter i Nordirland används som lackmustest. Det är inte bara långsökt, rent av ovidkommande, det är dessutom frågeställningar som skiljer lågutbildade och resurssvaga från privilegierade och meriterade. I en rättsstat som Sverige ska likhet inför lagen vara en absolut rättighet. Det tycks den inte vara”, skriver Ludvigsson.
Hon tar också upp den konvertitutredning som Världen idag tidigare berättat om, vilken togs fram 2019 och visade på stora skillnader i hanteringen av konvertitfall.
På Migrationsverkets kontor i två olika regioner, Jönköping och Göteborg, var det exempelvis enorm skillnad på avslagsgraden, 44 respektive 80 procent. Dessutom visar rapporten att Migrationsdomstolens nämndemäns partifärg påverkar utfallet i stor utsträckning.
”Nämndemän från SD yrkar avslag i 93 procent av fallen, medan Vänsterpartiets nämndemän yrkar avslag i 15 procent av fallen”, påpekar Ludvigsson och framhåller att Sverige behöver ett rättssäkert system för att skilja dem som har rätten på sin sida från dem som ljuger.