Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Konvertiter får svåra frågor

Den senaste tiden har det riktats hård kritik mot Migrationsverkets sätt att kontrollera huruvida en persons konvertering är äkta. Vissa frågor som ställts har beskrivits som mycket komplicerade även för den som varit troende länge. Enligt myndigheten ska dock kontrollen handla mer om vad som skett på en persons insida än om teologiska frågor.

Nyheter · Publicerad 00:00, 24 sep 2012

Kan du berätta om treenigheten? Vad gör man under påsken? Vad heter påven? Kan du berätta om innehållet i Romarbrevet?
Det här är exempel på frågor som Migrationsverket ställt till personer som konverterat till kristen tro och söker asyl i Sverige. Kristna ledare och aktivister ifrågasätter nu hur kontrollerna genomförs och om frågorna är relevanta för att avgöra om en person blivit kristen.

I ett aktuellt fall, som Världen idag skrev i förra måndagen, med två iranska kvinnor som konverterat till kristendomen och som trots dödshot skulle utvisas reagerade många starkt på att Migrationsverket bedömde att de inte var fullt trovärdiga som konvertiter.
– Jag känner dem och tvivlar inte en sekund på äktheten i deras tro, vi har läst Bibeln ihop och bett ihop, det har gjorts en felaktig bedömning här, säger Ingemar Olsson, pastor för kvinnorna som nu frisläppts i väntan på en ny prövning.

Olsson tycker att vissa av frågorna som ställdes och slutsatser som drogs var mycket märkliga och menar att religiösa ledares ord bör väga tyngre i sammanhanget.
– När jag läser frågorna de fått och ser svaren kan jag se logiken och de större bibelsammanhangen, det kan inte en utredare. Självklart måste de prövas, men frågan är med vilken inställning man går in i bedömningen, om man ska sätta dit dem eller lyssna på deras berättelse. Det här är på liv och död.

Kvinnorna ska enligt uppgift ha fått flera direkta kunskapsfrågor, som till exempel: "Hur många var Jesu närmaste?"
– Det låter som en alldeles för teologisk fråga att ställa, säger Helene Hedebris, jurist på Migrationsverket, som understryker att det inte är den enskildes teologiska kunskaper som ska stå i fokus.
– Det finns inga fastställda frågor utan samtalet måste individualiseras. Vi ger vägledning kring vad som är viktigt för att pröva konverteringen, sedan är det upp till den enskilda handläggaren att ta fram frågor. Men det ska inte handla så mycket om religionen utan mer om vad som hänt i ens inre, säger hon.

Hur säkerställs kompetensen hos dem som utformar frågorna?
– Vi har utbildningar för handläggare och beslutsfattare i hur man genomför en utredning, sedan finns också möjligheter till medsittning där man låter en person till vara med för att dubbelkontrollera. Vi gör också kvalitetsutredningar och tittar på vilka frågor som ställs. Sedan finns också domstolarna som kan ompröva.
I det rättsliga ställningstagandet gällande konvertiter som kom tidigare i år från Migrationsverket betonas att handläggaren i en trovärdighetsutredning ska kontrollera religiösa erfarenheter hos individen såsom hur tillbedjan genomförs, betydelsen av religionen i vardagslivet och vilka värden religionen ger individen. "När det gäller sökandens kunskap om sin religion måste beaktas att inte alla troende känner till detaljer inom religionen", skriver man också.

Tar ni hjälp av religiösa ledare för att veta att det är rätt frågor som ställs?

– Vi ställer sällan komplicerade frågor om själva religionen, därför behöver vi inte heller stämma av med andra. Handlar det om en kristen så kan vi till exempel inte kräva att man kan räkna upp alla Jesu lärjungar, säger Helene Hedebris som menar att frågorna måste vara individanpassade, bland annat därför att religioner har olika riktningar och att de ska anpassa utredningen efter det.

Hon ger exempel på vad hon anser kan vara en lämplig fråga till en konvertit.
– Man kan fråga om religionen man anslutit sig till är monoteistisk, om man tror på en eller flera gudar. Det är grundläggande kunskap som man bör ha.