Världen idag har vid flera tidigare tillfällen berättat om att den nuvarande regeringen fortsatt att arbeta med den förra regeringens lagrådsremiss om ny könstillhörighetslag. Förslagen i lagrådsremissen handlar bland annat om en förenklad process för att byta juridiskt kön samt sänkt åldersgräns, från 18 till 16 år.

Under fredagseftermiddagen anlände nyheten om att regeringen skrotar planerna på att gå vidare med sitt tilltänkta förslaget om lagändring i syfte att förenkla juridiska könsbyten. Orsaken uppges vara att de tre regeringspartierna, M, KD samt L, står för olika syn i frågan.

”Vi säger nej till att sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte. Vi vänder oss emot idén att juridiskt kön är något som alla människor fritt ska kunna välja och byta, trots att man inte har diagnostiserats med könsdysfori”, skriver Christian Carlsson i SvD.

M och L, som båda förespråkar en lagändring, klargör att KD:s nej inte kommer att betyda ett stopp för deras ambition om att införa förenklade juridiska könsbyten.

”Vi hoppas finna brett stöd bland de folkvalda för att ta nästa steg för att modernisera könstillhörighetslagstiftningen och öka transpersoners frihet”, skriver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) samt riksdagsledamöterna Johan Hultberg (M) och Lina Nordquist (L) i en gemensam debattartikel i Expressen.

M och L bortser därmed från exempelvis flera professorer och läkare som nyligen, i SVT:s uppmärksammade dokumentär Transkriget, varnade för att ändring av en persons juridiska kön är en del av en social transition som i de flesta fall leder fram till såväl hormonbehandlingar som kirurgiska ingrepp.

”Den oro som här kommer till uttryck, handlar om att det juridiska könsbytet ska leda till en medicinsk behandling och ett irreversibelt ingrepp som personen i fråga i slutändan kan komma att ångra i vuxen ålder. Mot bakgrund av detta behöver vi ta ansvar och låta försiktighetsprincipen råda”, skriver Christian Carlsson.