I onsdagens tidning berättade Världen idag att Sveriges självförsörjningsgrad har sjunkit från 75 procent på 90-talet till 50 procent i dag, och att Finlands självförsörjningsgrad är 80 procent. I artikeln uttryckte Sveriges kristna bönder oro över vårt lands stora importberoende.
– I Norrland skulle vi få äta var tredje dag, sade nätverkets ordförande Herbert Nyman angående ett värsta fall-scenario med helt stängda gränser.
En annan person som oroas över Sveriges förhållandevis låga självförsörjningsgrad är KD:s jordbrukspolitiske talesperson, Magnus Oscarsson.
– Stockholm skulle klara sig i ungefär två dygn om importen ströps. Övriga landet skulle klara sig i en vecka eller kanske tolv dagar, säger han.
Magnus Oscarsson, som själv drivit jordbruk, berättar att riksdagen för tre år sedan antog en livsmedelsstrategi för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, men menar att strategin inte har gett några konkreta resultat.
– Det är det som är bekymmersamt. Vi har ett handelsunderskott på 50 miljarder när det gäller livsmedel, säger han.
Oscarsson förklarar att det innebär att intäkterna för livsmedelsexporten minus kostnaderna för livsmedelsimporten landar på minus 50 miljarder.
Han menar att Sverige har en betydligt större potential när det gäller jordbruket.
– Sverige skulle kunna vara ett stort skafferi. Vi skulle kunna producera mat så att det räcker både till vår egen befolkning och till export, säger han.
Enligt Magnus Oscarsson är Sverige unikt i ett jordbruksperspektiv.
– Sverige är det enda landet i Europa där den inhemska mjölken minskar. I snitt är det fem mjölkgårdar som stänger ner varje vecka.
KD-politikern säger att han har lyft frågan om Sveriges självförsörjningsgrad vid åtskilliga tillfällen sedan han blev riksdagsledamot 2014.
– I början fnös folk och sade i princip: ”Vi har ju EU, så vem bryr sig?” Men nu har jag börjat se ett ökat intresse.
Han tycker dock inte att regeringen har gjort något för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen.
– Det har bara varit ord. Jag önskar av hela mitt hjärta att vi skulle se konkreta förslag som gjorde skillnad för bonden på gårdsnivå, säger han.
Magnus Oscarsson medger att både röda och blå regeringar har varit dåliga på att prioritera frågan om livsmedelsförsörjningen, men han menar att det har skett en förändring inom KD.
– Vi har bland annat tagit fram ett principprogram med en mängd åtgärder för att stärka landsbygden.
Vad kan göras rent konkret?
– Vi behöver sänka dieselskatten så att konkurrenskraften ökar. Vi har högre drivmedelsskatt än övriga Europa. Sedan måste vi ta rejäla tag för att minska böndernas byråkrati. En bonde har i dag 600 regler att förhålla sig till.
Magnus Oscarsson anser vidare att vi behöver höja jordbrukets status. Han berättar att det i svensk miljöbalk står att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet.
– Ska bönder behöva tänka: ”Är jag en miljöfarlig bov?” Det finns så vitt jag vet inget annat land i världen där man beskriver livsmedelsproduktion som miljöfarlig verksamhet.
Enligt Magnus Oscarsson är det bråttom att vidta åtgärder.
– Det behövs en kriskommission – ett nationellt råd där lantbrukare, myndigheter, livsmedelsföretag, utbildningsväsen och politiker ingår. Vi har ett jordbruk som går på knäna.
Världen idag har sökt landsbygdsminister Jennie Nilsson och frågat vad regeringen gör för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, men har i skrivande stund inte fått något svar.