Förslaget har skjutits upp flera gånger sedan förra våren, och frågan om kärnkraftens och naturgasens status har skapat oenighet på flera plan inom EU och mellan de dominerande medlemsländerna Frankrike och Tyskland.

Också i den svenska riksdagen har det sått split. En majoritet i EU-nämnden har gång på gång försökt få regeringen, först Stefan Löfven (S) och sedan efterträdaren som statsminister, Magdalena Andersson (S), att lägga ett varmt ord för kärnkraften på EU-toppmöten.

Enligt uppgifter som läckts till medier verkar EU-kommissionen nu ha satt ner foten. Naturgas ska få tio år och kärnkraften dubbelt så lång tid i taxonomin med statusen hållbar investering.

Men kommissionen vill knyta det till vissa villkor. För kärnkraft ska gälla att det måste finnas en säker förvaring av avfallet. För naturgas ska krävas att den inte får innebära koldioxidutsläpp över en viss nivå, samt att de investeringar som godkänns ska vara för att ersätta kol och andra fossila bränslen.

Frankrike leder den knappa hälft av EU-länderna som vill se kärnkraften som en framtidslösning vad gäller fossilfri kraft, medan Tyskland och flera andra länder håller emot och å andra sidan vill se naturgas som en lösning i steget från fossilt till förnybart.

Sverige har inte velat ansluta sig till något av lägren ännu.

Både kärnkraftsanhängarna i Paris och kärnkraftsmotståndarna i Berlin, som såg tre tyska reaktorer stängas vid nyår, hoppas på en uppgörelse som kan passa alla.

– Vårt mål är att enas om en taxonomi som låter oss fortsätta vår industripolitik och vara konsekventa i övergången från fossila bränslen, sade Frankrikes president Emmanuel Macron på en gemensam presskonferens med tyske förbundskanslern Olaf Scholz efter senaste EU-toppmötet strax före jul.