Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Tonen var varm när panelen vred och vände på frågan om vad som är en optimal utformning av gudstjänsten. Från vänster: Andreas Nielsen, Robert Eriksson, Åsa Molin, Niklas Piensoho, Magnus Tunehag och Magnus Persson. Foto: Jonas Adolfsson

Karismatik eller liturgi – eller både och?

Karismatik eller traditionell liturgi? Eller både och? Det var en av knäckfrågorna när svenska frikyrkopastorer möttes i Malmö för ett samtal om gudstjänstliv.

Nyheter · Publicerad 17:50, 23 apr 2015

De slog sig ner på sex bruna stolar framför ett altarbord med två tända ljus. Bakom sig, på fondväggen i Uniteds kyrka, låg en storbild med en urkristen symbol.

På varsin ytterstol satt Andreas Nielsen, pastor i Hillsong church i Stockholm och Magnus Persson, pastor i United. Den senare har lett sin församling genom en förändringsprocess där liturgi fått en mer central plats. Hillsongpastorn fick representera den moderna gudstjänsten med fullt fokus på att vinna nya människor för Kristus.

Den fullsatta lokalen, närmare 300 personer, fick se ett klipp från den glamorösa och välregisserade Eurovisionsfestivalen i Malmö. Klippet kommenterades av Joel Halldorf, för dagen "sidekick" till samtalsledaren Carl-Henrik Jaktlund.

– Som församling finns vi i en värld som är full av liturgier, till exempel i form av fotbollsmatcher, schlagerfestivaler och shoppinggallerior, påpekade Halldorf.

– Hur firar vi gudstjänst i sådan värld, hur påverkas vi och hur formar vi gudstjänst i en sådan värld?, utmanade han panelen.

Samtalen utgick från också från korta föredrag av de olika paneldeltagarna. Först ut var Joakim Hagerius, föreståndare i Saronkyrkan i Göteborg. Han pekade på vikten av att kroppsligt uttrycka tron genom en tydlig liturgi. Som exempel pekade han – med en humoristisk utläggning – på kraften i svenska traditioner.

– Det finns inga beslut om att fira nyår eller midsommar på ett visst sätt. Ändå gör vi det. Varför då? Jo, för att det sitter i kroppen på oss. Det behövs en ordning, en form som man kan upprepa oavsett sinnesstämning, form och kultur, sa Hagerius.

Niklas Piensoho, pastor i Filadelfia, nyanserade saken. Han framhöll att en viss liturgi aldrig kan vara huggen i sten. Pienosho påpekade att själva inkarnationen, när Gud omvandlar sig till människa, är ett uttryck för föränderlighet. På samma sätt behöver också kyrkan i Sverige 2015 vara öppen för förändring av gudstjänsten, menade han.

– Föränderlighet hör till evangeliets själva kärna. Utgångspunkten för detta är inkarnationen, sa Filadelfiapastorn.

Evangeliet behöver kläs i kläder som gör att det kan tas emot i vår tid. Det menade Andreas Nielsen som satte lite frågetecken kring talet om kropp och liturgi.

– Kroppens uppgift måste vara att utföra missionsbefallningen, det är det som är församlingens funktion på jorden.

Andreas Nielsen menade att gudstjänsten inte främst är till för de redan troende.

– Jag har en hel storstad som jag behöver nå. Gudstjänsten är till för dem och vad de behöver är så fundamentalt annorlunda än det jag behöver.

Magnus Tunehag, grundare av Johanneskyrkan återvände till vikten av en gudstjänst för alla. Och betydelsen av liturgi.

– När jag gör vissa övningar med min kropp så föds min tro, sa han och berättade hur hans församling varje söndag firar nattvard, böjer knä vid altarringen och lägger ner en sten för att gestalta till exempel tvivel.

Andreas Nielsen å sin sida framhöll att även Hillsong har en liturgi och ett kroppsspråk.

– Frågan är bara vem vi pratar med, oss själva eller dem som inte känner Jesus. Sett över vårt land idag så blir oerhört lite människor frälsta. Jag är tveksam till att mer repetitiv inåtvänd liturgi i kroppen är vägen framåt.

Här ifrågasatte Magnus Persson om de som står utanför och de troende verkligen har så väldigt olika behov. Dessutom pekade han på vikten av att människor från början får en rätt bild av vad kristen tro är. En tydlig liturgi borgar för detta, menade han.

Åsa Molin vid Örebro missionsskola frågade sig om behovet av liturgi är något som drivs av människor som kommit över 40 år och kanske tröttnat lite på radikal tro och karismatiska yttringar. Något riktigt svar på den frågan gavs inte.

Föredrag nummer två hölls av Eleonore Gustafsson, pastor i Ryttargårdskyrkan. Hon slog ett slag för pragmatismen.

– Bibeln är för knapphändig, traditionen för spretig och Anden för tyst för att kunna bygga våra gudstjänster på. Gud har också skapat oss med förnuft, och det ska vi använda, sa hon bland annat.

– Vi måste fråga oss vilken slags gudstjänst som formar flest och bäst lärjungar över tid. Andreas Nielsen fick frågor om hur man möter alla troendes behov när gudstjänsterna är så fokuserade på de icke troende.

– Allt handlar om att hitta Kristus, att få hjälp med sitt inre och att leda andra till Kristus. Det blir inte djupare än så. Ibland undrar jag vad denna djuphet är till för, är det för att vi själva är så uttråkade.

Niklas Piensoho svarade och påpekade att människor är olika. Magnus Persson menade å sin sida att man inte får förenkla bilden av vad ett kristet liv innebär.
– Gudstjänsten kan inte bara vara ett säljmöte där man ska "sajna upp".

Det tredje samtalspasset berörde karismatik och liturgi och här var det Livets Ords pastor Joakim Lundqvist som inledde.

– Karismatikens styrka är här och nu. Dess svaghet är att du måste komma dit i Gud att du kan kliva in i den. Men om livet gått illa och du varken har hopp, ork eller lust kan det vara svårare, sa Lundqvist och visade att liturgin här kan vara en viktig hjälp.

– Liturgins svaghet inträffar i samma ögonblick som den slutar fyllas av levande tro. Då blir liturgin bara en tom ceremoni, en sladd utan ström, ådror utan blod.

Joakim Lundqvist pekade på den första församlingen som ett exempel.

– För dem var det inte antingen eller utan både och. Det förhållningssättet tror jag vi måste närma oss sa Lundqvist och slog fast att både liturgi och karismatik behövs.

Robert Eriksson från Sävedalens missionskyrka nappade på detta.

– Jag är tacksam och berörd över dessa ord, sa han och berättade hur hans församling går i just denna riktning.

Magnus Persson pekade på vikten av att gudstjänsten får vara en plats där människor – i en stressad tid – inte behöver prestera, endast ta emot det Gud gjort för dem genom Jesus Kristus.

Det fick Andreas Nielsen att reagera:
– Menar du verkligen att det inte finns några förväntningar på oss? frågade Nielsen och pekade på den troendes tjänst, bland annat att bära fram lovsång i gudstjänsten.

– Självklart måste jag ge mig hän och öppna mig, svarade Persson. Men gudstjänsten får inte vara ytterligare en arena för prestation där jag ska vara en duktig troende, bryta igenom etcetera. Utöver de krav som redan finns på mig på jobbet, på gymmet etcetera.

Även om åsikterna i vissa stycken gick isär fanns en påtaglig respekt och värme mellan deltagarna i panelen. Samtalen kring gudstjänsten fortsatte på torsdagens eftermiddag. På fredagen och lördagen väntar mer aktivitet i United Malmö. Nu gäller det församlingens årliga konferens United Open.

På plats i Malmö
Jonas Adolfsson
jonas.adolfsson@varldenidag.se

Läs mer:
United bytte ”okyrklighet” mot liturgi och mer djup

Hopp om förändring med ny sexualundervisning?

Ledare Skolverket lämnade i veckan sitt svar på regeringens uppdrag att förtydliga skolans läroplan kring sex och samlevnad. Med tanke på den normkritiska...