Riksrevisionen har gått igenom hur Migrationsverket, ambassader och generalkonsulat handlägger ärenden med personer som ansöker om att få flytta till Sverige som anhöriga till redan invandrade. Det är inte enskilda ärenden som har granskats, utan vilka förutsättningar som har funnits för att göra ett bra och rättssäkert arbete.

Riksrevisionen är inte nöjd med den rättsliga kvaliteten.

”Särskilt allvarliga är bristerna när det gäller Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas arbete med att klarlägga identiteten på den som söker uppehållstillstånd. Med nuvarande rutiner, resurser och ansvarsfördelning är det ingen aktör som fullt ut kontrollerar äktheten i den sökandes handlingar”, skriver Riksrevisionen.

Personer kan, enligt myndigheten, alltså få uppehållstillstånd på felaktig grund.

Anders Berg, projektledare för granskningen, säger att det aldrig går att vara hundraprocentigt säker i alla bedömningar.

– Men man borde höja lägstanivån, säger han.

Gången i ett ärenden är att personal på ambassader och konsultat tar emot ansökningar och dokument på plats, scannar och skickar dem till Migrationsverket. Intervjuer ska också göras.

– Uppdraget är att kontrollera om handlingar är manipulerade och om de ser ut som handlingar brukar göra. Sedan är det våra handläggare [i Sverige] som ska ta ställning till om identiteten är styrkt och det kanske är där det brister lite grann, i information om vad utlandsmyndigheten har gjort, säger Håkan Jonsson, processledare på Migrationsverket.

Han säger också att de är ”medvetna om att det finns vissa brister” och att de ”kan bli bättre på att jobba med det här”.

Förra året var anhöriginvandrare den näst största gruppen räknat i uppehållstillstånd. Ett beslut som tas på fel grunder kan dels leda till att en person som har rätt att få komma till Sverige inte får det, dels att personer som inte har det får invandra. Det finns risk för skenäktenskap, människohandel eller att barn tas till Sverige till vuxna som inte är deras föräldrar.