Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Hbtq viktigare än tro på Migrationsverket

Asylärenden som gäller konvertiter och hbtq-personer anses lika svåra att utreda. Ändå satsar Migrationsverket bara på fortlöpande kompetens och specialister för en av grupperna – hbtq-personerna.

Nyheter · Publicerad 08:49, 23 maj 2018

– Jag är jätteglad att jag har tillgång till experter på ett område jag inte kan, och tycker att det borde vara samma sak när det handlar om religion och konvertiter, säger Charlotte, som i ett knappt år har arbetat som asylhandläggare på Migrationsverket.

Hon tycker att ärendena som rör konversion till kristen tro behandlas styvmoderligt av myndigheten, trots att de enligt henne är lika komplexa och dessutom långt fler än de som rör frågor om sexuell läggning och könstillhörighet.

–  När jag blev upplärd fick jag veta att de här två typerna av ärenden anses som lika svåra att utreda. Ändå satsar regeringen inte på någon likvärdighet eller fördjupad kompetens för konvertitärenden. Det tycker jag är ganska skevt.

Hbtq-specialister har det funnits på Migrationsverket sedan ungefär 2011, och kraven på höjd kompetens inom området har ingått i flera regleringsbrev. Senast förra sommaren beslöt regeringen att skjuta till ytterligare två miljoner kronor, för ”kompetensbevarande och kompetensförstärkande insatser i myndighetens arbete med att säkerställa hög rättslig kvalitet och enhetlig rättstillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas”. 

Charlotte, som vill vara anonym, säger att specialisterna, som ansvarar för ungefär tre enheter vardera, kopplas in på ett ärende så snart man upptäcker att det finns hbtq-skäl. Specialisten ska även läsa beslutet innan det fastslås.

– Ofta talar man om att handläggningen ska vara snabb och effektiv. Men de här experterna får lägga ner så mycket tid som de anser berättigat i varje ärende, utan kontroller eller tidsgräns. Det visar på en stark politisk prioritering, säger hon.

Något som enligt Charlotte visar hur angeläget det vore med experter på religion och livs­åskådning, är den jargong som finns kring konvertit-ärendena.

– Jag har kollegor som säger att ”det är självklart att det knappt är någon som är genuin i sin nya tro” när asylsökande konverterar under pågående asylprocess. Det finns en stor skepsis och många fördomar mot konvertiter, vilket gör att utredningarna riskerar att bli släpphänta. Man blir ledsen när man ser sånt. 

Charlotte tycker inte att några få utbildningsdagar, senast 2013 i samverkan med Sveriges kristna råd, räcker för att höja kompetensen på området. Inte heller tycker hon att den begränsade tematiska uppföljning som Migrationsverket gjorde i vintras, och som enligt myndigheten visade på få brister i hanteringen av konvertitärenden, duger som stämpel på rättssäkerhet.

– Det vi behöver är en bättre kvalitetsuppföljning, säger hon.

– Det finns ju ingen som kontrollerar rättssäkerheten i konvertitbeslut, om inte beslutet överklagas. Migrationsverket har inte den höga kompetens som skulle önskas inom religion i dag, och vill inte släppa in experter, och det går ut över de här ärendena. Exempelvis lär sig många handläggare om den kristna tron under utredningarna av de asylsökandes berättelser.

Carl Bexelius, biträdande rättschef vid Migrationsverket, verkar inte förvånad över att det skulle finnas ett nedlåtande sätt att tala om konvertiter på enheterna.

– Jag har all respekt för den uppfattningen. Upplever man att det är en jargong, så är det nog det, säger han.

Han menar att det inte går att se att konvertitärendena skulle vara fler än de som rör hbtq-personer, eftersom ärendena inte registreras utifrån asylgrund.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), som förra sommaren presenterade regeringens senaste satsning på höjd hbtq-kompetens inom Migrationsverket, har inte svarat Världen idag på om hon skulle kunna tänka sig en liknande satsning inom religion och livsåskådning.

Det finns, vad Världen idag kunnat se, bara en riksdagsledamot specifikt som lyft frågan om fördjupad kunskap om religion inom Migrationsverket. Socialdemokraten Lars Eriksson uppmanade i en motion förra året riksdagen att ”överväga uppdra åt berörda myndigheter om särskilda utbildningsinsatser i tro och religion för att bättre klara av asylärenden med konvertiter, för att förbättra kompetensen”.

Motionen avslogs, och Lars Eriksson lämnade riksdagen i mars. 

– Jag fick ju lova att lägga den i alla fall, svarar han lakoniskt på frågan om vilket stöd han haft för motionen inom partiet. 

Hbtq är en förkortning som står för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.

När jag blev upplärd fick jag veta att de här två typerna av ärenden anses som lika svåra att utreda. Ändå satsar regeringen inte på någon likvärdighet eller fördjupad kompetens för konvertitärenden. Det tycker jag är ganska skevt.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...