Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Förskolechefen Lotta Rajalin tror att barn i dag kommer att växa upp till en värld med ännu större mångfald och olikheter än de vi ser i dag. "Då är det bra att ha lärt sig att möta och förstå människor som är och lever på olika sätt", säger hon. Foto: Eva Janzon

Här är ”hen” en självklarhet

Nyheter · Publicerad 00:00, 21 mar 2012

– Vi vill inte begränsa eller ta bort något från barnen, bara tillföra.
Det säger Lotta Rajalin, förskolechefen som satt genuspedagogiken i förgrunden på sju förskolor i centrala Stockholm.

Nicolaigårdens förskola brer ut sig närmast labyrintiskt i kulturmärkta hus runt en liten fyrkantig gård mitt i Gamla stan. Här myllrar till vardags drygt 100 barn, under ledning av 30 pedagoger.
När Världen idag är på besök är det hämtningsdags, och föräldrar kommer och går genom den tunga gallergrinden.
En vanlig förskola, och ändå inte. Nicolaigården är nämligen en av två så kallade hbt-certifierade förskolor i Stockholm, och regnbågsflaggorna i lokalerna skvallrar om att även barnen har koll på att det finns familjer där föräldrarna är av samma kön.
– Jag tror att våra barn kommer att växa upp till en värld med ännu större mångfald och olikheter än vad vi ser i dag. Då är det bra att ha lärt sig att möta och förstå människor som är och lever på olika sätt, säger Lotta Rajalin.

På "hennes" förskolor arbetar man aktivt med att – i enligt med läroplanen – motverka stereotypa könsroller och bemöta barnen utifrån person i stället för utifrån kön. Till exempel kallas både personal och barn för "kompisar" i stället för "tjejer och killar".
Lotta Rajalin är van vid att ta strid för genustänket och att bemöta kritiken.
– Det handlar inte om att göra pojkar till flickor och tvärtom, utan om att låta alla få tillgång till helheten. Att inte höja på ögonbrynen för att en flicka är jätteintresserad av fotboll eller en pojke vill dansa balett, säger hon.
– Men att vi är noga med vårt förhållningssätt till barnen betyder inte att vi är ute efter att förändra dem, de är underbara precis som de är och får vara precis så flickflickiga eller pojkpojkiga som de vill. Det är en mänsklig rättighet att få vara den man har vilja och förmåga att vara.

Demokratin – allas lika och unika värde – är grunden för förhållningssättet, förklarar hon. Men också en syn på könet som socialt och kulturellt betingat.
– Vi jobbar inte med det biologiska könet över huvud taget, utan med genus, den kulturellt tillskapade könsrollen, säger Lotta Rajalin.
– Vi vet att det inte är bara biologin som styr människan, även om den styr vissa kroppsliga förutsättningar.
Som ett led i pedagogiken finns även det könsneutrala pronomet "hen" med i verksamheten.
– Det är ett ord som kommer, säger Lotta Rajalin, och påpekar att "hen" dagen innan tagits in i Nationalencyklopedin.
– Vi använder det när det fyller en funktion eller när det tillför något ytterligare. I skrift går det dessutom fortare att skriva "hen" än att skriva "han eller hon". Personligen använder jag det när någons könstillhörighet är betydelselös eller okänd.
Barnen har hittills inte reagerat på det nya ordet, säger hon, utan har tagit det till sig som just ett könsneutralt personligt pronomen.

Rabaldret kring "hen" tror Lotta Rajalin handlar om att det signalerar ett uppbrott från den manliga norm som dominerar samhället.
– Det finns en oro för vad som ska hända om man ruckar på de givna rollerna, som om likabehandling, kläder eller färger skulle förändra människors kön. Det är synd, för de som vinner mest på jämställdhet är pojkarna, som är mer begränsade och som dessutom håller på att få ett sämre språk än flickorna. Det är för mig en betydligt allvarligare fråga än att man tar in "hen".
Det är inte bara i Sverige som hbt-certifierade förskolor och ett könsneutralt bemötande av barnen skapar diskussioner. Intresset från utlandet för Nicolaigården och dess omskrivna systerförskola Egalia har varit stort.
– Le Monde var här och intervjuade mig i går, och jag har talat med Der Spiegel och andra stora tidningar, berättar Lotta Rajalin, som ser tydliga skiljelinjer i hur man beskriver genuspedagogiken.
– I Ryssland ser man det som att vi sysslar med barnexperiment. Danmark genomgår en väldigt könssegregerad period just nu. I Norge och Island är man intresserad av vår verksamhet. Fransmännen ser oss som märkliga men spännande, medan italienarna tycker att vi bara är konstiga. Och i Australien finns en programledare som direkt hånar oss i sina program.

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...