Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

– Utan K:et i partinamnet skulle vi vara ett parti som vilket annat som helst och inte utgöra den sälta som jag tycker att vi ska vara i svensk politik, säger Göran Hägglund. Foto: Samuel Björk

Hägglund sugen på revansch

I slutet av januari kommer Kristdemokraterna vid ett extra riksting att besluta vem som ska leda partiet. Världen idags chefredaktör Lukas Berggren har träffat de två huvudkandidaterna.  I dag publiceras intervjun med den sittande partiledaren Göran Hägglund och i fredagens tidning intervjuas utmanaren Mats Odell.

Nyheter · Publicerad 00:00, 14 dec 2011

I SCB:s senaste opinionsmätning har stödet för Kristdemokraterna sjunkit till 3,8 procent. Hur kommenterar du det?
– Det är ett dåligt resultat, men inte helt oväntat. Dels med tanke på den diskussion som pågår i partiet just nu, som gör att vi inte riktigt kommer ut med politiska budskap som kan attrahera människor, och dels med tanke på att vi har ägnat oss åt väldigt mycket internt arbete. Vi har just beslutat oss för att arbeta hårt med barn, och ungdomars uppväxtvillkor under de kommande åren, och nu håller vi på att mejsla ut politiken omkring det. Men det måste förstås bli en ändring med mer utåtriktat arbete och fler politiska initiativ.


Under din tid som partiledare har stödet sjunkit för varje val. Vilken betydelse har ditt ledarskap haft för den utvecklingen?
– Man är nog blind om man tror att partiledaren inte spelar någon roll. Samtidigt ska man ha en balanserad syn på det. Våra främsta experter på SOM-institutet vid Göteborgs universitet menar att vi alltid övervärderar partiledarnas betydelse, att människor röstar på politikens innehåll. Men jag tror att partiledaren spelar en roll för att antingen öppna människors sinnen för att ta emot partiets budskap eller för att täppa till den möjligheten. Självklart är jag missnöjd med det läge vi har i dag. Jag vill ha revansch och se till att vi blir tydligare och skarpare.


En del riksdagsledamöter har de senaste månaderna öppet krävt ett skifte på partiledarposten. När valberedningen presenterade nomineringarna var det 70 av 170 lokalavdelningar som ville byta ut dig. Hur påverkar det dig som partiledare?
– Som person har jag en hygglig distans till min roll. Man ska ta uppgiften på absolut största allvar, men det gäller samtidigt att inse att uppdraget bygger på medlemmars och sympatisörers förtroende. Men siffrorna gör mig triggad att arbeta ännu hårdare. Jag ser att vi måste göra ännu mer och samtala med medlemmar, diskutera partiets framtid och alternativa vägar framåt. Jag är en person som jobbar ganska bra i motvind.


Går det att vinna tillbaka det förlorade förtroendet?
– Definitivt. Säger man att 18 distrikts stöd inte räcker, så kan man inte gärna peka på någon som har några få distrikt bakom sig och mena att det skulle vara ett starkare stöd. Jag är den person som i de här diskussionerna har det starkaste stödet och jag vill arbeta för att göra det ännu starkare, och framför allt för att partiet ska revanschera sig.


Du har kritiserats för att vara frånvarande i partiet och att vara mer på socialdepartementet. Riksdagsledamöter och partistyrelsemedlemmar säger att det är svårt att få kontakt med dig. Ligger det något i det?
– Efterfrågan på partiledaren kommer alltid att vara större än tillgången. Man kan helt enkelt inte vara på två platser samtidigt. Det måste kompenseras genom att vi är fler som drar lasset, och det är många som är ute och reser och träffar partimedlemmar. Sedan tror jag inte att någon i partiet reser så mycket som jag gör. Jag gör det för att jag tycker att det ger mig otroligt mycket, den här kontakten och dialogen. Samtidigt bär jag ansvaret för socialdepartementet och partiets göranden och låtanden i regeringskretsen. Man tänker helt fel om man tror att man kan välja en partiledare som inte ägnar någon tid åt regeringsarbetet.


Mats Odell har velat ha en öppen process där ni som partiledarkandidater skulle resa runt i landet och debattera mot varandra inför media och medlemmar. Varför har du inte gått med på det?
– För att jag är rädd om mitt parti. När vi har kommit igenom den här processen och bestämt oss för vem som ska leda partiet, ska vi vara i ett sådant skick att vi kan föra ut vårt budskap. Att åka land och rike runt och påtala varandras svagheter skulle inte stärka oss. Det är bättre att var och en får berätta om politiska skillnader och hur man vill förstärka Kristdemokraternas roll. Våra medlemmar är kloka nog att resonera med varandra och välja den person de tycker är bäst.


Du har lanserat begrepp som "politikens gränser" och "verklighetens folk". Hur fylls de begreppen med konkret politik?
– Politikens gränser handlar om ett viktigt perspektiv på politikerrollen. Vi som politiker vill gärna hjälpa till och lägga livet tillrätta för människor. Men det måste finnas en gräns för vad politiken kan och ska göra. Ett exempel är den livliga debatt som vi haft under några år om kvotering av föräldraförsäkringen. Människor ska själva få avgöra vid köksbordet hur de vill dela på föräldradagarna. När det gäller verklighetens folk så är det egentligen samma resonemang där. Att det finns en överhet inom kulturvärlden och politiken som tycker sig veta bättre än människor själva vet. Där måste vi som kristdemokrater ta ställning för vanligt folks rättigheter och möjligheter att själva bestämma. Hur de vill ta hand om sin barnomsorg till exempel.


Firar "verklighetens folk" Lucia och skolavslutningar i kyrkan?
– Ja, det tror jag.


Du är själv kristen och medlem i Svenska kyrkan. Vad betyder din kristna tro för ditt politiska engagemang?
– Ofantligt mycket. Jag föreställer mig att jag aldrig hade engagerat mig i politiken utan att ha matats med ett budskap som går ut på att vi inte bara har ett ansvar för oss själva, utan också för våra medmänniskor. De värderingar som jag har fått med mig, och som har varit grunden för det västerländska samhället under ett par årtusenden, tror jag kommer att duga under ytterligare ett antal mandatperioder. Min gudstro är något som spelar en jättestor roll för att ha perspektiv på saker och ting, att se mitt ansvar och förvalta det som jag har fått, men också min litenhet i allt.


Är K:et i Krist­demo­kraterna viktigt?
– Ja. Det är en varudeklaration om varifrån våra värderingar och idéer härstammar och hämtar sin näring. Utan K:et i partinamnet skulle vi vara ett parti som vilket annat som helst och inte utgöra den sälta som jag tycker att vi ska vara i svensk politik.


När börjar människolivet?
– Vid befruktningen.


En del upplever det som att abortfrågan inte längre prioriteras i Kristdemokraterna. Är den fortfarande viktig?
– Abortfrågan är jätteviktig. Den debatt vi har haft på sistone om könsselektiva aborter och att personer med vissa egenskaper inte skulle vara önskade, har inneburit att vi har fått åtminstone episoder av en diskussion om var människovärdet egentligen ligger. Varje abort är ett nederlag och att vi år 2011 har samma höga abortnivåer som vi har haft under mycket lång tid är också ett nederlag. Men vad är vägen framåt? Någon gång under andra halvan av 90-talet hade vi ett rejält arbete i partiet då vi grundligt diskuterade vilka metoder vi skulle använda oss av för att få ner antalet aborter. Då gjorde vi det tydligt att lagstiftning inte är den framkomliga eller kloka vägen för att begränsa aborterna. Jag tror mer på diskussioner och samtal med unga och att förbättra skolans sex- och samlevnadsundervisning.


RFSU, som har en väldigt liberal syn på abort, har en ganska stor ingång på Sveriges skolor. Är det ett problem?
– Det kan aldrig vara bra om någon presenterar aborter som den stora lösningen. En abort är ingen framgång, det är ett sätt att hantera ett misslyckande och vi vill komma till en situation där de här misslyckandena blir så få som möjligt.


Vad är du mest nöjd med under din tid som minister?
– Kristdemokraterna har stått för det som inte bara handlar om att ändra på procentsatser och kronor hit och dit, utan också för principiella genombrott. Till det hör borttagandet av fastighetsskatten. Det var ett orimligt, orättfärdigt och oförutsägbart system som nu har ersatts med något som gör att människor kan känna ett lugn i sitt boende när det gäller beskattningen. Dessutom har vi skapat ett större mått av valfrihet för småbarnsföräldrar genom vårdnadsbidraget och barn­om­sorgspeng. Ytterligare en sak, men som ännu är i sin linda, är avdragsrätt för gåvor till vissa ideella ändamål, där vi nu som sista land i Europa genomför det här. Det här är genombrott som jag är väldigt stolt över, men det finns fortfarande mer att göra.


Vilken är din personliga hjärtefråga i politiken?
– Det här varierar över tid, men just nu känner jag väldigt mycket för psykiatrin och den växande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Vi står ganska handfallna inför en situation där alltfler tjejer drabbas av ätstörningar och ungdomar skär sig själva för att smärtan i armen är lättare att bära än smärtan inombords. Vi har en situation där tiotusentals unga äter antidepressiva läkemedel för att klara av vardagen. Detta inträffar i ett land som är ett av världens rikaste. De här frågorna brottas jag mycket med.


Hur ser Kristdemokraterna ut om tio år?
– Vi ska vara det värderingsstyrda partiet som står upp för den enskilda människans rättigheter och möjligheter, för människovärdet oavsett ålder och för familjerna. Om tio år har vi stärkt det civila samhället så att kyrkor, föreningsliv och ideell sektor spelar en allt större roll. De utför alltmer av välfärdsarbete, driver äldreboenden, förskolor och skolor. Kristdemokraterna ska fortsätta vara det parti som är den tydliga sociala rösten, som ser revor i skyddsnäten där människor riskerar att råka illa ut. Om tio år har vi också ökat friheten för människor att själva bestämma över sina liv.

Lukas Berggren

 

>> Fakta Göran Hägglund
• Ålder: 52 år
• Bostad: Jönköping
• Familj: Fru, 2 söner
• Degerfors IF eller HV71: Ett av livets dilemman, men Degerfors IF
• Bästa regerings­kompis: Jan Björklund
• Politisk förebild: Alf Svensson och Nelson Mandela
• Vad önskar du dig i julklapp: Tid. Som pendlare är det underbart att slippa packa väskan och att ständigt vara på väg.

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...