Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Missionärsparet Silas och Camila Valerio har tillsammans med sina två barn lämnat Brasilien och bosatt sig i Sverige för att hjälpa kristenheten. Deras bas är EFK-församlingen Lugnetkyrkan i Falun. Foto: Foto: Arash Asadi

"Gud har lagt Sverige på våra hjärtan"

Svensk kristenhet har skickat ut många missionärer i världen. Men nu kommer missionärer hit. Världen idag har träffat makarna Silas och Camila Valerio som bestämde sig för att lämna Brasilien för att bli just missionärer i Sverige och Falun.– Nu är det dags att ge tillbaka vad vi har fått från er, säger Silas.

Nyheter · Publicerad 00:00, 4 okt 2013

På tredje våningen i ett höghus i Falun tar familjen Valerio emot Världen idag. Sedan fyra veckor tillbaka bor de i den här fyrarummaren plus kök.
– Församlingen har hjälpt oss mycket i vår flytt, säger Camila Valerio och förklarar att en stor del av möbleringen var klar när familjen anlände från Brasilien.
Den församling hon pratar om är den EFK-anknutna Lugnetkyrkan i Falun. Det är där missionärerna Silas och Camila Valerio har sin bas i Sverige.

Jag är här för att förstå vad som har fått Silas, Camila och deras två barn att lämna Brasilien för Sverige.
Eftermiddagssolens behagliga strålar sipprar in genom vardagsrummets persienner och minstingen Markus, 6 år, somnar strax i sin mors knä. Silas och Camila börjar berätta om hur de 1993 förstod att de skulle flytta till Sverige. De var på en missionskonferens i Sao Paolo. Då var de tonåringar och hade träffat varandra något år tidigare.
– I konferensens öppningsceremoni var det en flaggparad och Camila höll i en svensk fana. Den kvällen talade Gud tydligt till hennes hjärta om Sverige. Det brann i hjärtat och hon hörde: ”Du ska åka till Sverige och tjäna Gud där”. Jag kände samma sak, samma kväll, säger Silas.
20 år efter deras kallelseupplevelser på missionskonferensen, har han nu installerats som pastor i Evangeliska frikyrkan.

Låt oss backa bandet drygt 100 år.
”Flera svenskar hälsa och fråga, om ni icke där i Örebro skulle kunna sända hit en missionär till oss. Vi ha ingen ledare, ingen som talar evangelium. När vi reste hit för nitton år sedan, var det många som voro troende, men nu äro de ingenting, så att barnen här växa upp i stort mörker och hedendom. Vi tro, att om det komme någon hit och började andlig verksamhet, så skulle nog Herren väcka sitt folk till besinning igen.”
Orden är hämtade ur ett brev som de svenska makarna Anders och Blenda Andersson 1911 skrev till tidningen Svenska tribunen från sin exil i Brasilien. Brevet, med rubriken ”Ett macedoniskt rop”, fick dåvarande Örebromissionen att skicka ut missionären Erik Jansson till de svenska emigranterna till Brasilien.
Frukten av det arbete som Jansson startade består än i dag. Samfundet ICIB, som översatt till svenska står för ”Samfundet för fristående baptistkyrkor”, är ett systersamfund till svenska EFK, som Örebromissionen gick upp i 1997.

Tillbaka till familjen Valerio i Falun. Deras hemförsamling i Brasilien tillhör ICIB och de ser sitt missionärsskap som ett slags återbetalning till Sverige för alla de svenska missionärer som åkt till Brasilien. Bara från dåvarande Örebromissionen har över 100 missionärer sänts ut, säger Silas.
– Det är dags att ge tillbaka något som vi har fått från er svenskar, säger han.
I Sverige har kristendomen funnits i omkring 1 000 år, och svensk kristenhet har sänt ut många missionärer till olika delar av världen. Man kan fråga sig varför vi nu behöver missionärer som kommer hit.
– I allmänhet talar man om slutet för kristendomen i Europa. Tron, kyrkan och evangeliet är på nedgång. Fler än 550 evangelikala församlingar la ner i Sverige mellan 2000-2010, det är i snitt en kyrka i veckan. Vi ser mindre församlingar som har svårt att avlöna en heltidspastor, många medlemmar är gamla och har inte styrkan som krävs för att fortsätta arbetet. Antalet gudstjänstbesökare sjunker. För drygt 100 år sedan kom Erik Jansson till Brasilien för att de svenska immigranterna där ropade på hjälp. Nu kommer ropet på hjälp från Europa, säger Silas.
Han förklarar att ett antal tankar och idéer under det senaste århundradet har påverkat Europa, och inte minst Sverige, på ett sätt som är negativt för kristendomens utveckling. Han nämner en relativistisk syn på sanning, en allmän tveksamhet till institutioner, och en individualistisk kultur där någon annans åsikter och uppfattningar inte ska ha med mig och mitt liv att göra.

Silas redogörelse över läget för kristenheten i Sverige är en ganska dyster bild. Jag frågar om han tror att det verkligen är möjligt att vända utvecklingen.
– Ja! svarar han snabbt.
– När människor inte tror på en Gud som tillåts råda över dem kan de aldrig nå verklig lycka. Man kan vara en trevlig, snäll och bra människa, men det finns bara en väg till verklig lycka och glädje. Den vägen är Jesus. Han säger att han är vattnet som gör att man aldrig mer törstar. Så jag tror att Jesus kan förändra läget, det är bara han som kan göra det.

Här har kristenheten ett stort ansvar, menar Silas.
– Som kyrka måste vi börja prata om Jesus igen. Samhället har glömt och avvisat evangeliet, men vi måste berätta med våra liv, ord och gärningar.
Med Lugnetkyrkan som bas vill alltså Silas vara en hjälp för Sveriges kristenhet. Överlåtelsen gäller tills vidare, men i en första omgång planerar familjen Valerio för sex år framöver. Rent konkret vill de göra vad de än upplever att Gud leder dem till att göra, kanske församlingsplanteringar framöver.
   Men under det kommande året ska de fokusera på att lära känna sitt nya hemland ännu bättre och att lära sig svenska, även om de redan nu talar hjälplig svenska.

Inför flytten hit har Silas förberett sig dels genom att studera ett år på Örebro teologiska högskola under en ettårig Sverigevistelse för tio år sedan, och dels genom att ta en master i mission och ledarskap vid Birmingham Christian College i England.
Han och Camila har även läst på om svensk kultur för att förstå hur man kan nå den något reserverade svensken, i många fall dessutom sekulariserad, med evangeliets budskap.
– Det finns ett antal ämnen som man undviker att prata om. Religion, till exempel, är tabu och är enbart en del av ditt privatliv, säger Silas.

Vad vill ni säga till svenska kristna?
– Öppna er mun och predika, säger Camila.
– Det är viktigt att berätta om det Gud har gjort för dig. Ibland är det en huvudvärk som han har botat. Berätta det! Vi behöver bara öppna vår mun, så gör den helige Ande jobbet, säger hon.

Familjen Valerio har bestämt sig för att de ska spendera sin framtid i Sverige. Det är här barnen ska växa upp.
– Men om vi själva får uppleva resultatet av vårt arbete eller inte, det får vi se, säger Camila.

Arash Asadi
arash.asadi@varldenidag.se

Barnen Markus, 6 år, och Anna, 11 år. Foto: Foto: Arash Asadi

Likt Daniel bör vi vägra kompromissa

Ledare En högintressant och högaktuell bok i Bibeln är Daniel. Profeten Daniel var verksam under perioden 605–539 f Kr. Han är ett stort föredöme för oss...

Trump väntas prioritera religionsfrihet framför klimatmöte

FN. Om klimatmålen i Parisavtalet ska nås måste mer göras – och fortare. Nu samlar FN:s generalsekreterare till ett peppande toppmöte där nio så kallade...