Mer än en halv miljon barn i framför allt lågstadieåldern, men även i mellanstadieåldern, tillbringar delar av skoldagen och loven på fritidshem. Men alla barn har inte rätt till fritidshem – i de flesta kommuner är rätten villkorad med att föräldrarna arbetar eller studerar. Därför varierar deltagandet.

Den förra regeringen tillsatte en utredning om utökad rätt till fritids och betänkandet lämnades över till nuvarande skolminister Lotta Edholm på måndagen.

Utredaren Kerstin Anderssons förslag är att alla barn i åldern 6–9 år ska kunna gå på fritids utan kostnad, på liknande sätt som 3–5-åringar har rätt till avgiftsfri förskola. Med allmänt fritids skulle även barn till arbetslösa, föräldralediga och långtidssjukskrivna omfattas. Utökningen skulle kosta skattebetalarna drygt en halv miljard kronor per år.

Enligt utredaren är det en vinst att även unga som växer upp i glesbygd och områden med socio­ekonomiska utmaningar skulle få mer tid på fritids.

Men allmänt fritids för 6–9-åringar skulle också innebära att verksamheten växer med cirka 10 200 barn (från 408 100 till 418 300), bedömer utredningen.

Utökningen kräver också mer personal på fritidshemmen, i ett läge där det redan råder personalbrist. Bristen har varit så påtaglig att en tidigare utredning, från 2020, avrådde från att utöka fritidshemmen. Men i utredningen är förslaget att ta in andra yrkesgrupper, som inte är specifikt utbildade men som ändå ska ingå i arbetslaget.

När allmän förskola de senaste decennierna gått ner i åldrarna till att i dag omfatta även småbarn har kritiken vuxit mot hur det påverkar den redan pressade arbetssituationen hos pedagoger och vilka konsekvenser det får för barnens mående, på kort och lång sikt. Dessutom varnar kritiker för att föräldrarnas och familjens roll urholkas.