Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Genusvetare vädjar om ökat stöd från rektorer

Minst 79 miljoner kronor har de senaste fem åren gått till genusvetenskaplig forskning i Sverige. Samtidigt vädjar nu 26 genusvetare, i ett brev till rektorer för Sveriges universitet och högskolor, om ökat stöd för den genusvetenskapliga forskningen. ”Vårt handlingsutrymme krymper”, hävdar de.

Nyheter · Publicerad 15:02, 6 dec 2018

Att genusvetenskapen kritiseras, oroar 26 genusvetare från olika svenska lärosäten. I ett brev till rektorer för Sveriges universitet och högskolor vädjar de om befäst stöd till forskning inom ämnesområdet.

”Vi ser djupt oroande exempel i Ungern, Polen och Italien där utvecklingen och nedmonteringen av genusvetenskapen går väldigt fort”, skriver genusvetarna.

De vidhåller att deras akademiska frihet är hotad och att det gäller ”kritiska humanister i stort” samt forskare som exempelvis studerar etnicitet/ras eller klimat.

”Vårt handlingsutrymme krymper”, skriver genusvetarna.

Enligt brevskrivarna är genusvetenskaplig forskning ”helt avgörande” i analyser av ojämlikhet, orättvisa och ökade klyftor.

”För att värna vårt ämne och vikten av en mångfald röster i samhällsdebatten skulle vi önska att ni går samman och tydligt tar ställning: För genusvetenskaplig forskning och utbildning och mot förenklande populism”, skriver de, och föreslår att rektorerna exempelvis kan skriva debattartiklar och samtala med politiker för att befästa genusvetenskapens stöd.

En som är kritisk till genusvetarnas brev är debattören Johan Westerholm. I en artikel på Ledarsidorna skriver han att genusforskningen för närvarande har ett starkt stöd i nämnden för samhällskunskap och humaniora vid Vetenskapsrådet, som fördelar pengar till forskning.

”Trots den i dag gynnsamma positionen känner sig genusforskare över hela landet hotade och uppmanar nu rektorerna vid samtliga Sveriges universitet att värna om just genusforskningen /…/ De bryr sig mindre om att andra områden fått stå tillbaka de senaste åren. Som forskning om islamism, salafism och jihadism”, skriver Westerholm.

Världen idag hör av sig till Vetenskapsrådet för att höra om det stämmer att genusforskning fått ökade medel de senaste åren, medan forskning om islamism, salafism och jihadism fått minskat stöd.

Det är svårt att svara på, meddelar man på Vetenskapsrådet. Forskning på jihadism, salafism och islamism kategoriseras nämligen inte som ett forskningsområde, vilket gör att det är komplicerat att ta reda på hur mycket pengar som getts till denna forskning, berättar enhetschef Lucas Pettersson.

Eftersom det är fler personer som forskar inom genusvetenskap än personer som forskar om jihadism, salafism och islamism är det dock troligt att de får större del av kakan, förklarar Pettersson, men han kan inte ge några exakta siffror.

En siffra som han kan ge är hur mycket pengar som beviljats till forskning som kategoriserats som ”genusstudier” – drygt 14 miljoner kronor förra året – men eftersom genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne är den faktiska summan större.

Att stödet skulle ha ökat de senaste åren stämmer dock inte om man tittar på denna siffra. Tittar man på de fem senaste åren var toppen år 2015, då drygt 18 miljoner kronor beviljades till forskning som kategoriserades som genusstudier.

Sammantaget har minst 79,5 miljoner gått till genusvetenskaplig forskning de senaste fem åren.

För att värna vårt ämne och vikten av en mångfald röster i samhällsdebatten skulle vi önska att ni går samman och tydligt tar ställning: För genusvetenskaplig forskning och utbildning och mot förenklande populism.

Hur kan vi se på när antisemitismen tilltar?

Ledare Judar i Europa Hela 90 procent av judarna i Europa anser att antisemitismen har tilltagit de senaste fem åren. De alarmerande siffrorna presenteras i en ny studie...