På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Mikael Oscarsson, försvarpolitisk talesperson för Kristdemokraterna och ledamot i riksdagens försvarsutskott. Foto: Samuel Björk

”Fungerande försvar en garant för fred”

Den snabba utvecklingen i Ukrainakrisen har fått diskussionen om Sveriges försvar upp på agendan. Mikael Oscarsson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, ser att behovet för ett svenskt Natomedlemskap växer.

Nyheter · Publicerad 00:00, 5 mar 2014

På tisdagen gick folkpartiledaren Jan Björklund ut och konstaterade att det inte bara behövs mer pengar till försvaret utan att det måste till en doktrinändring, och han tror också att händelserna i Ukraina ökar argumenten för att Sverige bör gå med i Nato.
– Jag hoppas att det här får fler att tänka efter, konstaterade Björklund.
Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna och ledamot i riksdagens försvarsutskott, anser att Sverige förutsättningslöst måste utreda medlemskap i Nato.
– De flesta länderna inom EU är med i Nato och de är inte intresserade av att bygga upp ännu en organisation för att ha en gemensam militär förmåga.
– Då är det Nato som står till buds, konstaterar Oscarsson.
Sverige är redan nu en av de mest aktiva av olika partner.
– Ta Libyenkriget som exempel, där ställde Sverige upp medan till exempel Tyskland inte lyfte ett finger.
Sverige har varit utanför krig i över 200 år och den svenska neutraliteten har varit mer eller mindre helig. Men faktum är att Sverige inte längre är neutralt.
– Det övergav vi redan 1992, när riksdag och regering tog beslut om att Sverige inte längre är neutrala. Däremot är vi alliansfria.
2009 kom den så kallade solidaritetsklausulen där Sverige säger att vi förväntar oss hjälp om vi skulle bli attackerade och vi kommer att bistå med hjälp om andra blir attackerade – vi kommer inte längre att ställa oss neutrala.
– Utan att vi förstärker vår försvarsförmåga så blir ju det tomma ord, menar Oscarsson.
– Vi kommer inte att kunna ge hjälp och kan därför inte heller räkna med att få hjälp.

Den viktiga frågan som vi måste ställa oss, som Sverige enligt Krist­demokraterna inte längre kan ducka för utan måste utreda, är den om det är bäst att fortsätta som vi gjort eller om vi ska göra som våra grannländer som anslutit sig till Nato: Norge, Danmark, Polen, Estland, Lettland och Litauen.
Oscarsson menar att frågeställningen också måste ses i ljuset av de pågående händelserna i Ukraina.
– Det sätter Europa i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Det visar att krisen i Georgien 2008 inte var någon engångshändelse. Ser man då på de baltiska staterna så finns det stora ryska minoritetsgrupper – är det deras tur nästa gång?
Det innebär att Sverige måste organisera om försvarsmakten, menar Oscarsson och Kristdemokraterna.
– Vi måste rikta om så att vi kan försvara Sveriges territorium och kunna hantera kriser och konflikter i vårt eget närområde.
Som läget är i dag kan Ryssland med landets utplacerade luftvärns- och markstridsrobotar nå såväl på Gotland som i Karlskrona där Sveriges marinbas finns, och vars uppgift är att bland annat hålla uppsikt över Sveriges territorialvatten.
Om Gotland i sin tur skulle tas av Ryssland kan de genom att placera ytterligare stridsrobotar på ön nå Stockholm.
– Då är det oansvarigt för framtiden att inte ha en militär bemanning på Gotland. Den som har kontroll över Gotland har kontroll över Östersjön, säger Oscarsson.

Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen slog på den senaste Folk- och försvarskonferensen i Sälen fast, att Nato inte kommer att bistå Sverige om man skulle bli attackerade. Antingen är man med i försvarsalliansen och åtnjuter dess fördelar eller så står man utanför, menade han.
– Kristdemokraterna har nu sagt att vi vill att Sverige inte ska ducka för frågan längre. Inte att vi ska gå med i morgon, men att vi verkligen lyfter på alla stenar och gör en riktig utredning, menar Mikael Oscarsson.
Såväl vänstersidan av riksdagen som Moderaterna säger dock nej till en liknande utredning.
– Vi menar att det är en så pass viktig säkerhetsfråga inte bara för Sverige utan också våra grannländer.
Det viktigaste i allt detta är öppenhet, menar Oscarsson.
– Det är därför det var bra med ÖB:s uttalande om att Sverige bara skulle gå att försvara i en vecka. Det är bra att försvarsmakten har blivit tydlig.
– Det som pågår i Ukraina visar Sverige att det är naivt att tro att vi inte behöver en försvarsförmåga. Vi måste nu rikta om vårt försvar från att ha varit inriktat på att gör insatser i världen till att försvara svenskt territorium och att vår försvarsmakt får förmåga att lösa konflikter i vår närområde, säger Mikael Oscarsson och betonar att Kristdemokraterna är ett fredsälskande parti.
– Men ett fungerande försvar är en garant för fred, säger Oscarsson.

Samuel Björk
samuel.bjork@varldenidag.se

 

Fakta. Försvarsallianser i Europa och Centralasien

Nato, North Atlantic Treaty Organization, fastställdes den 4 april 1949. Bestod från början av tolv stater. Under Kalla kriget fram till 1989 kom fyra stater till och efter Kalla krigets slut har ytterligare tretton länder blivit medlemmar. Samtliga länder är europeiska länder förutom USA, Kanada och Turkiet.
Första gången Nato aktivt deltog i strider var under Balkankriget när man i februari 1994 sköt ned fyra bosnienserbiska flygplan i flygförbudzonen i centrala Bosnien och Hercegovina.
Sedan dess  har Nato varit engagerade i konflikter i Afghanistan efter 11 septemberattackerna, Irak efter USA:s invasion samt kriget i Libyen 2011.
Sedan 2002 finns det ett avtal mellan Nato och EU som ger EU möjlighet att använda Natos resurser i händelse av en internationell konflikt, såvida Nato själv väljer att inte agera.

CSTO - Collective Security Treaty Organization, grundades 1992 genom att Ryssland tillsammans med de central­asiatiska länderna Armenien, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan skrev under ett gemensamt säkerhetsavtal. 1993 skrev även Azerbajdzjan, Vitryssland och Georgien under avtalet som senare trädde i kraft 1994.
1999 förlängde de sex av de nio staterna (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan avstod) avtalet och 2002 skapades en militär allians kring avtalet. Uzbekistan anslöt sig åter till alliansen 2002 men avslutade sitt medlemskap 2012.
CSTO:s stadgar betonar att medlemsstaterna bör avhålla sig från hot om militärt våld. Angrips någon av medlemsstaterna ses det som ett angrepp på alla medlemmarna.
Potentiella framtida medlemsstater är Iran och Serbien. Serbien har tillsammans med Afghanistan erhållit observatörsstatus i CSTO.

I maj 2010 konstaterade Ukrainas dåvarande utrikesminister Kostantin Hrytjenko att landet inte planerar att ansluta sig till CSTO. Senare samma år röstade parlamentet för en lag som förhindrar Ukraina att ansluta sig till någon försvarsallians. Däremot är det tillåtet att samarbeta med militärallianser.

Var lugn – jordens resurser kommer att räcka till för alla

Ledare Att världens befolkning växer framställs ofta som ett hot mot mänskligheten. Men för oss som tror... torsdag 6/5 00:10

Tänk om värme blev den känsla människor associerar till när de tänker på kristna?

Ledarkrönika I vår församling har vi tre värderingsord som vi håller högt. De tre orden är: varmt, relevant och... torsdag 6/5 00:00

Israel beskylls för apartheid 200 gånger i spridd rapport

Israelkommentar Human Rights Watch (HRW) är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation,...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier