Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Presidiet i Sveriges kristna råd, SKR. Fr v: Lasse Svensson (ordförande), kyrkoledare i Equmeniakyrkan, Karin Wiborn (generalsekreterare), Anders Arborelius, biskop i Stockholms Katolska stift, Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop i Patriarkaliska ställföreträdarskapet för Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Foto: Mikael Stjernberg / SKR

Frustration ledde till flyktingupprop

När allt fler kyrkor och församlingar hörde av sig till Sveriges kristna råd (SKR) om den svåra situationen för ungdomar och barn som flytt till Sverige, fick styrelsen nog. – Vi hade inte tänkt göra ett nytt upprop, men nu har vi kommit i ett sådant läge att det är dags, säger SKR:s generalsekreterare Karin Wiborn.

Nyheter · Publicerad 00:01, 14 dec 2016

Det Sveriges kristna råd vill är att regeringen ser över de tillfälliga asyllagar som trädde i kraft i somras, till följd av den starka inströmningen av asylsökande hösten 2015.

– Jag är själv starkt emot alla de temporära lagarna. Men det vi är överens om i kyrkorna är de tre punkter vi tar upp i uppropet och som handlar om barns rätt till framtid och trygghet, säger Karin Wiborn.

Två av tre punkter i uppropet handlar om villkoren i de nya lagarna: tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsad möjlighet till familjeåterförening och hårdare försörjningskrav för flertalet av dem som ansökte om asyl efter 24 november förra året.

"Tidsbegränsade uppehållstillstånd skapar otrygghet då man inte kan förutse hur ens liv kommer att te sig på kortare och längre sikt. Dessutom medför begränsningslagen att många inte kan finna trygghet genom familjeåterförening", skriver SKR i en information om bakgrunden till uppropet.

Där utöver vill SKR genom uppropet att regeringen underlättar för människor i Syrien att återförenas med sin familj i Sverige, givet hur svårt det är att ta sig till en svensk beskickning i närområdet för den obligatoriska intervjun.

Karin Wiborn säger att det är det lokala engagemanget för flyktingar, i kyrkor och församlingar runt om i landet, som lett fram till uppropet.

– I församlingarna möter vi svenskar människor som kommit hit för att få skydd. Och frustrationen är stark när man vet att vad man än gör så måste den här människan ut ur vårt land, säger hon.

– Under hela hösten har vi fått ta emot samtal med frågor om vad man kan göra. Det är väl det som genererat en slags känsla av att vi inte längre kan vara tysta.

Senast som SKR gjorde en bred kampanj för flyktingar var 2005, då kyrkorna genom det så kallade Påskuppropet bad om en amnesti för asylsökande.

– Sedan dess har vi fått många frågor om det inte är dags för ett nytt påskupprop. Vi har sagt att man inte kan göra om något sådant, men nu har vi kommit i ett sådant läge att det är dags för ett julupprop, säger Karin Wiborn.

Synen på hur öppet Sverige ska vara för flyktingar skiljer sig åt även bland kristna. Och Karin Wiborn poängterar att uppropet inte handlar om gränser och asyl i största allmänhet, utan riktar in sig på barnfamiljer och barn.

– Inom SKR:s styrelse finns många kyrkor representerade och där har man behandlat frågan ordentligt, så det finns ett förankringsarbete gjort, säger hon.

– Sedan finns det en skala där en del inom kyrkorna bara vill ta emot vissa flyktingar och inte andra, till exempel från andra religioner. Men i frågan om barn och barnfamiljers rätt till trygghet och framtidstro skulle jag vilja påstå att vi är överens och inte har olika agendor.

Det vi är överens om i kyrkorna är de tre punkter vi tar upp i uppropet och som handlar om barns rätt till framtid och trygghet.

SD säkrade budgetseger för M och KD

Politik. Det blir Moderaternas och Kristdemokraternas ekonomiska politik som styr riket nästa år. Sverigedemokraterna säkrade segern för M och KD när...

Vår bild av Israel stämmer inte

Israelkommentar Israelkommentar. Operation Northern Shield, där Israel avslöjar Hizbollahs terrortunnlar från Libanon in i Israel, utgör ett tydligt exempel på vad som är fel i...

Hebrew University utan hebreiska?

Studier. På Hebrew University har man i dagarna godkänt att delar av undervisningen ska genomföras på engelska i stället för hebreiska. Beslutet har skapat...

När FN blir språkrör för diktaturer och terror-regimer

FN FN:s beslut förra veckan att inte godta den USA- och EU-stödda resolution som fördömde Hamas, kom efter intensiv aktivitet från den...