Ministrarna Alice Bah Kuhnke (MP) och Annika Strandhäll (S) presenterade i Svenska Dagbladet ”inriktningen för en modern könstillhörighetslag”. Regeringen vill att nuvarande lag ska ersättas av två nya lagar: en lag om ändring av könet i folkbokföringen – den juridiska processen, och en lag om kirurgiska ingrepp i könsorganen – den medicinska processen.

Om detta skulle bli verklighet innebär det att barn redan från tolv års ålder kan byta juridiskt kön. Och som 15-åring ska det bli möjligt att ansöka om att genomgå kirurgiska ingrepp i könsorgan.

Det ska bli ”snabbt och enkelt” att byta kön, anser regeringen. En av flera aktörer som invänder mot förslaget är Sveriges kvinnolobby. Det är inte säkert att en förenkling av juridiskt och medicinskt könsbyte är den bästa insatsen för att förbättra liv och villkor, skriver de i en replik i SvD.

Att barn och unga vantrivs med sina kroppar är vanligt, men är det verkligen givet att svaret på detta är att snabbt kunna byta kön? frågar sig Kvinnolobbyn.

”Dessa frågeställningar är komplicerade, och konsekvenserna är stora. Innan genomgripande lagar införs som gör det snabbt och enkelt för barn att byta kön, finns en rad frågor som måste undersökas grundligt.”

Könsdysfori, upplevelsen av att ha fel kön, har ökat kraftigt bland barn och unga i Sverige den senaste tiden enligt forskning.

Det är dock inte fastställt vad som är orsaken till ökningen, men en teori som lyfts fram är att frågan debatterats och blivit synlig i medier och i andra sammanhang långt mycket mer än vad som tidigare varit fallet.

Expressen skriver på ledarplats att regeringens förslag innebär ett experimenterande med barn och unga. Man konstaterar att den utredning som gjorts, slår fast att ”det saknas forskningsstöd för underlivskirurgi på personer som inte har fyllt 18 år”. 

”Att bevilja långtgående, irreversibla ingrepp på barn som inte fyllt 18 för att de ska få en ´normal´ tonårstid vore oansvarigt”, skriver man.