Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

En kvinna med en ultraljudsbild av det barn hon väntar. Foto: Istockphoto

”Förändrar synen på människovärdet”

Tekniken som används för fosterdiagnostik utvecklas i rasande takt. Men hänger etiken med? Det var frågeställningen en rad experter tog sig an vid ett seminarium i Almedalen som arrangerades av Smer, Statens medicinsk-etiska råd.

Nyheter · Publicerad 08:40, 8 jul 2016

– Det stora problemet är att de här teknikerna kommer att innebära att det sätt vi ser på människovärdet i dag inte kommer att vara det sätt vi ser på människovärdet om några år.

Så sammanfattade Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, den grundläggande svårigheten med utvecklingen inom fosterdiagnostiken.

– Det finns oerhörda möjligheter att redigera gener, att välja barn med vissa egenskaper och välja bort andra med andra egenskaper, framhöll han.

Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, redogjorde för olika möjliga svar på den etiska frågan kring hur fosterdiagnostik bör användas: inte alls, på alla tänkbara sätt eller för att identifiera sjukdom, avvikelse eller skada men inte egenskaper som kön eller ögonfärg.

Han menade att ett motiv som var högst reellt när fosterdiagnostiken ”såldes in” på 60- och 70-talet var en samhällsekonomisk aspekt. Alltså att om personer med vissa tillstånd inte föds så sparar samhället pengar.

Men det syftet, att förhindra att det föds vissa människor eller att vi undviker vissa tillstånd, ”ter sig inte så tilltalande för många nu för tiden”.

Det argument som istället lyfts fram är föräldrarnas och kvinnans rätt till självbestämmande (reproduktiv autonomi). Men även här uppstår frågor kring hur man kan fatta ett informerat beslut, vilka tillstånd man vill undvika och hur man erbjuder fosterdiagnostik utan att det i sig innebär en påtryckning att fatta ett visst beslut.

– Hur vi än gör kommer vi ha problem att motivera fosterdiagnostiken, på det sätt som den vanligtvis motiveras, den reproduktiva autonomin, sa Niklas Juth.

Marita Wengelin, anhörigrepresentant med en son som har Downs syndrom, ville vända på frågeställningen. Eftersom man i dag i samhället talar mycket om tolerans och mångfald, hur kan tekniken då anpassa sig till det rådande etiska synsättet att det är bra att sticka ut och vara unik?

Maria Soller, överläkare i klinisk genetik, Lunds universitet, berättade att man kan se saker i de prover som man får in där man själva inte vet eller kan förklara för föräldrarna vad dessa betyder. Man kan till exempel se förlust av kromosommaterial och detta ska man informera föräldrarna om, men vet inte själva vad det beror på eller vilka konsekvenser det eventuellt kan få.

– Vi kommer också ganska så snart kunna titta på hela dna-sekvensen. Och hitta oväntade fynd i form av annan sjukdom än det vi vill titta på, kanske en ärftlig cancerform, och vad ska vi göra med det? frågade hon.

Just den högst påtagliga risken att vi hamnar i en situation där föräldrar kan skaffa barn med de egenskaper de själva tycker är bra var något som togs upp återkommande under diskussionen. Även om vi blivit mer positiva till avvikelser i samhället pågår samtidigt en jakt på den perfekta kroppen, menade Nils-Eric Sahlin.

– Jag tror att det här kommer att användas för att välja bort saker.

Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik Linköpings universitet, tog upp den press föräldrar kan känna att göra abort om man upptäcker ett avvikande tillstånd hos fostret, också utifrån att det skulle innebära att man ligger samhället till last i form av ökade sjukvårdskostnader. Han ställde också frågan hur man ska värdera och prioritera de tillstånd som fosterdiagnostiken söker finna i jämförelse med andra tillstånd som vården hanterar.

Om man väljer ut vissa tillstånd som man kontrollerar nästan alla gravida för inom fosterdiagnostiken (screening), så som blivit fallet med Downs syndrom, kan det uppfattas som en uppmaning i sig, menade Niklas Juth.

– Därmed har man påverkat möjligheten till självbestämmande. Jag förespråkar att minimera förekomsten av screening i fosterdiagnostiken.

Ebba Busch Thor ska gå i Prideparaden

Politik. KD-ledaren Ebba Busch Thor ska gå i årets Prideparad i Stockholm, trots att hon själv tidigare riktat kritik mot evenemanget. Det beskedet ger hon i...

Kristnas kallelse är inte att vara bekväma

Ledare Abortfrågan. Frågan om abort vill inte försvinna. Högljudda diskussioner är ett återkommande fenomen, men sällan med ökad klarhet som följd. Tvärtom är...