Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

"Folkhälsoinstitutet har fel"

Statens folkhälsoinstitut begår ett misstag om man avfärdar ett möjligt samband mellan psykisk ohälsa och förskola i låga åldrar, hävdar Jonas Himmelstrand, styrelseledamot i organisationen Haro.- Det finns studier som pekar på ett samband mellan ökade beteendeproblem och tidig förskolestart.

Nyheter · Publicerad 00:00, 1 aug 2013

Himmelstrand har varit aktiv i frågan under många år och presenterat sina slutsatser om anknytning och förskola i internationella sammanhang. Han hänvisar till studier som pekar på att även höga vistelsetider kan ge problem, och detta trots hög kvalitet i verksamheten.

- Utvecklingspsykologer i både Sverige och utomlands pekar på ett rimligt kausalt samband där beteendeproblemen beror på emotionella försvar som i sin tur är orsakade av separationsstressen genom den långa vistelsen på förskolan. Dessa emotionella försvar har i sin tur negativa effekter på barnens utveckling, säger Himmelstrand och hänvisar bland annat till utvecklingspsykologen Gordon Neufeld.

Att bortse från anknytningsproblematik och amerikanska studier på området är också det felaktigt menar Jonas Himmelstrand.

- Den amerikanska NICHD-studien visar på ett samband mellan å ena sidan otrygg anknytning och å andra sidan svagt föräldraskap i kombination med dålig förskolekvalitet. Den som noga studerar NICHD upptäcker att förskolorna i studien hyggligt motsvarar dagens svenska förskolor i kvalitet för ett- till treåringar.

Enligt Himmelstrand är det i dag känt att barn får höga nivåer av stresshormoner vid många timmars separation från vårdnadshavarna från tidig ålder, vilket kan inverka negativt på barnens utveckling.

- Svenska psykologer har redan hittat en term för att beskriva detta, de kallar det för omsorgsbrist.

De påstådda kognitiva effekterna av förskola är intressanta, menar han, eftersom vi i Sverige snarast ser att sedan förskolan vuxit sig starkt har skolresultaten försämrats.

- Även i internationella studier har de påstådda kognitiva fördelarna inte visat sig bestå särskilt länge. Efter några år är fördelarna borta. Man kan, som den brittiska forskaren Penelope Leach, fråga sig vad de kognitiva fördelarna är värda med tanke på att beteendeproblem är mycket svårare att komma till rätta med.

Att påstå att det inte skulle finnas tillräckligt med hemmabarn i Sverige för en studie på förskolans effekter låter som ett uttryck för ångest över de potentiella resultaten, tycker Himmelstrand.

- En ångest som förmodligen är den egentliga orsaken till att Sverige aldrig kommer att finansiera någon dylik studie, säger han och slår ned på FHI:s slutsats att ungas ohälsa främst beror på arbetsbrist.

- Snarare är det väl så att den lägre ångesttröskel som tidig separation kan orsaka, i kombination det försvagade föräldraskap för tonåringar som förskolepolitiken indirekt bidragit till, är vad som gör att "dåliga framtidsutsikter" får så starka effekter som det får hos just svenska ungdomar, menar Jonas Himmelstrand.

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...