Medan världens ögon är riktade mot USA och erkännandet av Jerusalem som Israels huvudstad, pågår ytterligare ett diplomatiskt spel kring Israel i kulisserna. Det gäller en svartlista på företag med verksamhet på Västbanken, Golanhöjderna och i östra Jerusalem.

Den upprättades sedan FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2016 uppmanat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al–Hussein, att sammanställa en databas över alla företag som "direkt eller indirekt, möjliggjort, underlättat och tjänat på bygge av och utökning av bosättningarna".

Databasen ska, enligt resolution 31/36, uppdateras årligen och sammanställas som en rapport till FN–rådet. Den rapporten ska dock ha skjutits fram, från december till i början av nästa år, enligt nyhetsbyrån AP.

AP uppger att USA och Israel försöker få rådet att avstå från att publicera namnen på företagen i databasen. Istället, menar länderna, borde rådet nöja sig med att släppa en mer allmänt formulerad rapport.

– Vi ska göra allt vi kan för att se till att denna lista inte ser dagsljuset, sa Israels FN–ambassadör Danny Danon till AP i slutet av november.

Han menar att listan skulle förvandla FN–rådet till "världens största främjare av BDS", alltså rörelsen för bojkott, desinvesteringar och sanktioner riktade mot Israel.

Enligt israeliska tjänstemän har omkring 100 israeliska och ett 50–tal internationella företag som verkar på Västbanken och i östra Jerusalem förvarnats om att de finns med på listan, skriver AP.

Eugene Kontorovich vid den konservativa tankesmedjan Kohelet Policy Forum i Jerusalem säger till AP att listan skulle "lägga sig som ett mörkt moln över näringslivet i Israel".

– Målet är att skapa problem för Israel, säger han.

Så resonerar även president Donald Trumps administration, som i somras uppmanade Zeid Ra’ad al–Hussein att avstå från att offentliggöra listan.

USA:s FN-ambassadör Nikki Haley kallade listan "skamlig" och "kontraproduktiv" för fredsprocessen mellan israeler och palestinier.

– Det är ett försök att ge den antisemitiska BDS–rörelsen en internationellt stämpel av godkännande. Och det måste avvisas, sa hon till den judiska nyhetsbyrån JNS.

Men Nabil Shaath, en högt uppsatt palestinsk tjänsteman, säger till AP att listan är ett "viktigt steg" för att gå från verbala fördömanden av bosättningarna till praktisk handling. Han hoppas att den ska få företag att sluta handla med bosättningarna och leda till sanktioner mot dem som envisas med att fortsätta.

Han är långt ifrån ensam om sina åsikter. Över 400 namnkunniga israeler, däribland tidigare diplomater och domare, har i ett brev bett FN att offentliggöra listan, skriver tidningen Haaretz.

Israel har dragit åt snaran kring BDS–rörelsen genom att anta en lag som förbjuder individer som öppet uppmanat till bojkott mot Israel att komma in i landet.

Den person eller organisation i Israel som uppmuntrar till bojkott av landet eller israeliska inrättningar, kan få böta.