Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

”Familjens roll saknas i debatt om psykisk ohälsa”

Den psykiska ohälsan bland unga i Sverige ökar oroväckande fort. Annika Eclund (KD) är kritisk till att familjens roll och små barns behov av anknytning till föräldrarna sällan ges utrymme i debatten om hur man ska minska det dåliga måendet.

Nyheter · Publicerad 08:03, 25 apr 2016

Världen idag berättade nyligen om en internationell undersökning om barns och ungas hälsa där även Sverige fanns med. Den visade att den psykiska ohälsan har ökat mer i Sverige än i andra länder under de senaste åren.

Från att ha legat nära genomsnittet, placerar sig Sverige nu på plats åtta av 42 i listan över störst förekomst av psykisk ohälsa bland de länder som deltog. Folkhälsomyndigheten konstaterar att samma utveckling inte syns i de andra nordiska länderna, där märks snarare en motsatt trend.

I sommar arrangeras ett seminarium där expertis från olika länder ska delta för att försöka svara på vad den negativa utvecklingen bland unga i Sverige kan bero på.

Ämnen som inte väntas komma upp är familjens roll och små barns behov av att knyta an de första åren. Men dessa områden borde verkligen ta plats i debatten, menar Annika Eclund, Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson.

I en debattartikel i Falköpings­tidningen hänvisar hon till en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Den visar att hälsotillståndet är bättre hos utrikesfödda än bland inrikesfödda unga.

– Min retoriska fråga är om det kan ha med familjens roll att göra. Jag säger inte att det är så, men i andra kulturer finns kanske ibland en starkare betoning på familjen och sammanhållning, inte bara i kärnfamiljen men i hela släkten.

Myndighetens svar på ohälsan är samma som ofta förs fram; mer resurser till elevhälsa och fler lärare i skolan.

– Det är så klart bra, men det är samtidigt beklämmande att man bara sätter plåster på såren, man bortser från var den psykiska ohälsan startar? Kanske har det med vår livsstil att göra där man så fort som möjligt ska lämna ifrån sig sina barn till en institutionell uppfostran. Vi vet i dag att barn behöver ha ungefär tre år att knyta an till vuxna och att det är avgörande för vårt välmående, säger Annika Eclund.

– Jag vill inte kritisera förskolan även om det finns problem till exempel med stora barngrupper. Men i debatten fattas de forskningsresultat som finns om anknytningsteorier, och få lyfter fram de tre första åren som är så viktiga för barns utveckling för att bli välmående vuxna.

Hon menar att KD har ett ansvar att ännu tydligare lyfta ett annat perspektiv i debatten än det som enbart rör tillväxt och arbetsmarknad.

– Hela samhället är byggt på ett vuxenperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv. Vi ska arbeta så mycket som möjligt och konsumera så mycket som möjligt. Vi måste föra in helt andra perspektiv i den politiska debatten. Hur bygger vi ett gott hållbart samhälle? Vi måste ha tid för relationer, tid för våra barn och prata mer om värderingar och inte bara effektivitet, skatter och ekonomi, säger Annika Eclund.

Vi vet i dag att barn behöver ha ungefär tre år att knyta an till vuxna och att det är avgörande för vårt välmående.

SD säkrade budgetseger för M och KD

Politik. Det blir Moderaternas och Kristdemokraternas ekonomiska politik som styr riket nästa år. Sverigedemokraterna säkrade segern för M och KD när...

Vår bild av Israel stämmer inte

Israelkommentar Israelkommentar. Operation Northern Shield, där Israel avslöjar Hizbollahs terrortunnlar från Libanon in i Israel, utgör ett tydligt exempel på vad som är fel i...

Hebrew University utan hebreiska?

Studier. På Hebrew University har man i dagarna godkänt att delar av undervisningen ska genomföras på engelska i stället för hebreiska. Beslutet har skapat...

När FN blir språkrör för diktaturer och terror-regimer

FN FN:s beslut förra veckan att inte godta den USA- och EU-stödda resolution som fördömde Hamas, kom efter intensiv aktivitet från den...