Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Foto: Istockphoto

Familjen – den mest grundläggande enheten

Nyheter · Publicerad 00:00, 12 feb 2015

Från att i den inledande delen av denna serie (9 februari) ha gett ett teologiskt perspektiv, kan vi från FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna hämta en samhällsgrundande definition. Den säger: "Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd." Tidigare säger deklarationen att denna familj har sitt ursprung i äktenskapet mellan man och kvinna: "Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj."

När vi föds, kastas vi alltså inte ut i ett tillstånd av radikal individualism, enligt deklarationen, utan föds in i den mest grundläggande samhörigheten: familjen. Samtidigt som vi blir till som individer, blir vi alltså till som medlemmar i en familj – och i förlängningen i samhället.

Samhället bygger alltså inte på individen utan på familjen som minsta, grundläggande enhet. Bara där finns förutsättningen för att bilda, expandera och föra ett samhälle vidare. Inom familjen löses det mesta av välfärden, och först när egna resurser inte räcker till vänder den sig utåt – först till släkt, vänner och grannskapet – därefter till samhället i stort.

Om jag får sammanfatta: "It takes a village to raise a child – but it takes families to raise a village." (Det krävs en by för att uppfostra ett barn, men det krävs familjer för att uppföra en by.)

I FN-deklarationen hör vi ekot från Skapelsens morgon, och vi ser också att den kristna övertygelsen sammanfaller med det natur- och människorättsliga perspektivet.

Hur lever då samhälle och stat upp till detta i dag?

Familjernas mer direkta inflytande över de samhälleliga, gem­en­samma lösningarna har både ökat och minskat. Föräldra­balken stadgar alltjämt föräldrar­nas ansvar: de ska "bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning". I dag har vi till exempel rätt att välja skola. Men vilket inflytande har familjen i realiteten?

Också Socialtjänstlagen erkänner detta ansvar i sin portalparagraf, när den säger att människan har "ansvar för sin och andras sociala situation" och att socialtjänstens primära uppgift är att "frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser." Men gör kommunen detta? Vilket stöd ges?

I de senare citaten ser vi också lagstiftarens svårighet att ge "familjen" sitt erkännande – de talar hellre om ospecificerade "grupper"...

Förhållandet mellan familj och stat är komplicerat, vilket bland annat den katolske tänkaren G K Chesterton visat: Staten vill styra familjen, eftersom den är den enda institution som kan utmana staten – den är ju helt beroende av familjen för sitt fortbestånd!

Kanske är det därför staten avkrävs på skydd av FN, så att lagar inte stiftas för att främja staten – eller politikernas intresse – framför familjens behov och (guda)givna ansvar. Bara den som tror att barnet är givet åt staten, kan till exempel försvåra för familjen att själv ge sitt barn omsorg. Eller utbilda i enlighet med sin övertygelse, och så vidare.

Hur ska vi då som kristna och kyrka förhålla oss till frågor om äktenskap och familj i relation till samhälle och stat?

För det första ska vi stå för vår uppfattning, vilket den statlige utredaren Hans Regner också slår fast som vår rätt: "Lagstiftaren kan inte diktera trossamfundens uppfattningar om äktenskapet. [...] Lagstiftarens definition av äktenskapet behöver alltså inte vara bindande för trossamfunden och medborgarna på det sättet att andra uppfattningar om äktenskapet och dess närmare innebörd är uteslutna" (SOU 2007:17, sid 228).

Detta gällde specifikt den nya, könsneutrala definitionen, men bör också ses i ett vidare perspektiv då det är den kristna övertygelsen som står i samklang med natur- och människorätten, vilket vi sett ovan. Detta bekräftas av Regner: Det som förklarats vara en mänsklig rättighet gällande äktenskapet avser bara man och kvinna (sid 229). Enligt FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, Europadomstolen och EU-domstolen har samkönade par inte en rättighet att ingå äktenskap. Han bekräftar också att med familj åsyftas i Europakonventionen "den på äktenskap grundade familjen". Däremot har detta kommit att tillämpas också på andra, såsom när föräldrarna inte är gifta (sid 134).

Detta ger oss som kristna stöd och garanterar att vi som kristna måste bemötas med respekt för vår äktenskapssyn. Det ska gå att leva i samförstånd i det svenska samhället med olika uppfattningar.

Men ska vi då, för det andra, ta fajten för denna syn? Ja, primärt genom att vara ett exempel för vår övertygelse. Genom att pastoralt erbjuda stöd till krisande äktenskap. Genom att diakonalt gå in och vara stödfamiljer åt glömda barn. Genom att äta med de utstötta. Genom att adoptera oönskade och så vidare.

Men jag tror också att vi behöver stå upp för vår kristna, människorättsliga övertygelse i kommande debatter om surrogatmoderskap, att barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare och månggifte, när exempelvis normkritiska grupper vill underminera naturrätten.

Varför, ska vi se i den avslutande delen av serien.

Ola Nilsson
Författare till boken För äktenskapet – i tiden
Ordförande för Reformedia

Fakta. Natur och människorätt

Naturrätten säger att det finns en rätt som står över den lag makthavarna stiftat.

Rätts­positi­vis­men står i konflikt med naturrätten, när den säger att det makten stadgar som rätt blir rätt.

FN-dekla­rationen är ett naturrättsligt dokument, och uppfinner inte rättigheterna utan förklarar dem.
 
USA:s Oavhängig­hetsförklaring säger på samma sätt: ”Vi håller dessa sanningar för självklara, att alla människor är skapade lika, att de begåvats av sin Skapare med vissa oförytterliga rättigheter…”

 

Läs mer:

Del 1. Äktenskapet – en bild av Kristus och kyrkan

Ny ”tv-skatt” kan drabba döda

Politik. Stark kritik mot riksdagsbeslut Att riksdagen inför en "tv-skatt" utan att samtidigt öka kraven på public service, och som till och med kan drabba döda, väcker stark kritik. En av...

Ideologisk brytning bakom regeringskris

Ledare Förändrat ideologiskt landskap Ideologier är politikens grund. Ändå ansågs allmänt att dessa var överspelade efter Berlinmurens fall. Den liberala samhällsordningen hade segrat,...

Ringrostig på engelska? Här är tipsen

Språk. Do you understand this? Bra, men du kanske känner dig lite ringrostig och upplever att din engelska har haft bättre dagar. Språkforskaren Pia...