Under hösten har det konstaterats att regeringens sänkning av drivmedelspriserna under 2023 inte blir tillnärmelsevis så stora som det talades om i valrörelsen. Detta har startat en svekdebatt där inte minst oppositionspartierna gjort sina stämmor hörda.
Nu uppger DN att regeringen även kan tvingas backa från utfästelsen om att kraftigt sänka reduktionsplikten, som handlar om att blanda i en viss mängd biodrivmedel i bensin och diesel, vilket påverkar priserna. Tidningen uppger att det är EU:s skärpta utsläppskrav som ställer till problem för regeringen.
Statsminister Ulf Kristersson (M) sade i sin regeringsförklaring att inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel ska sänkas till EU:s lägstanivå. Exakt vad det innebär är oklart, men energi- och näringsminister Ebba Busch sade i valrörelsen att reduktionsplikten skulle sänkas från dagens 30,5 procent till 6 procent för diesel och kvarstå där under en längre tid.
Enligt DN skulle en sänkning av reduktionsplikten enligt partiernas tidigare vallöften innebära att Sverige – genom den totala mängden utsläpp – bröt mot EU:s utsläppskrav vilket skulle kosta flera miljarder i straffavgift.
– Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar, säger en källa till tidningen.
Regeringen ska ha gett Energimyndigheten i uppdrag att undersöka hur mycket reduktionsplikten kan sänkas utan att Sverige övertrasserar EU:s utsläppskrav.
– Vad som har diskuterats mellan tjänstemän på regeringskansliet och myndighetstjänstemän, och vad de tar fram för underlag, det kommenterar jag inte. Men vi arbetar hårt nu för att få fram ett underlag för hur reduktionsplikten ska kunna sänkas till EU:s miniminivå. Det är det vi fyra partier överens om, säger Ebba Busch till DN.
Enligt tidningen överväger regeringen att behålla reduktionsplikten på nuvarande nivå i stället för att skattebetalarna ska tvingas köpa utsläppsrätter för miljardbelopp. Men Busch uppger att ingenting har förändrats.
– Vi är överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå.