I tisdagens tidning berättade Världen idag om den grundlagsändring som ska kriminalisera avslöjandet av ”känsliga och hemliga uppgifter inom internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar”.
En person som uttalade sig i artikeln var Anders Ulfvarson, Estoniaexpert och professor i marin konstruktionsteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg mellan 1983 och 2008.
Han är starkt kritisk mot lagen, eftersom han menar att den kommer att slå mot medier. I artikeln lyfte han skäl som Sverige, Estland och Finland kan ha för att inte vilja se granskning av Estoniakatastrofen.
Anders Ulfvarson menar i själva verket att katastrofen blivit en statshemlighet mellan Ryssland, Sverige och Natoländerna.
– Det går självklart inte att med direkt bevisföring hävda att det finns en statshemlighet mellan Ryssland, Sverige och Natoländerna. Med indicier och indirekt bevisföring kan den som lägger ner tid på det nå fram till att en hemlig överenskommelse finns, om att inte yppa orsakerna till katastrofen, förklarar han, och beskriver att det är enkelt att visa att mycket av det som dokumenterats är en statshemlighet och att försvarsmakten är involverad.
– Att länder som Ryssland, Sverige och Nato är involverade är i dag inte en hemlighet. När vi beaktar att tullen erkänner smuggling av militärt materiel och samtidigt ser vilka ansträngningar Sverige gjort från början och fortsatt för att hindra normal bärgning av fartyg, kroppar och begravning och döljande av skrovets botten blir slutledningen att främmande makt högst sannolikt har inflytande över hemligheten.
Anders Ulfvarson konstaterar att dessa förhållanden inte kan bli en offentlig sanning förrän statsmakten medger dem.
– Det förstår alla. I många år ännu kommer det vara en hemlighet vars alla detaljer är kända endast av några få utanför försvarsmakten och Säpo.
Lagförslagen innebär även bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna.
Ulfvarsson nämner skeppsbyggnadsingenjören Anders Björkman, som menar att Estonia sänktes på grund av sabotage med sprängmedel.
– Anders Björkman vill inte peka ut Ryssland utan någon form av terrorister. Men sabotaget kräver mer teknologi än vad godtyckliga terrorister förfogar över. Ryssland hade vid denna tid fortfarande kapacitet att både hota, bli tagna på allvar och att genomföra hotet, enligt Ulfvarson.
Han menar att det är sannolikt att mycket av materialet är hemligstämplat för att skydda svenska regeringen och relationer till främmande makter.
Regeringen var, enligt uppgifter som journalisten Henrik Evertsson publicerade i filmen Estonia – fyndet som förändrar allt, hotad.
I filmen intervjuas en agent från brittiska underrättelsetjänsten MI6 som säger att ryska säkerhetstjänsten varnat svenskarna för transporterna. Varningarna avslutas med: ”stop this ... or else” (ung: upphör med detta – annars ...).
– Om agenten är trovärdig är det en tydlig varning. Med tanke på annat som blivit känt senare är varningen trovärdig, säger Anders Ulfvarson, vars teori är att det kan ha handlat om varningsskott – torpeder eller inplanterade sprängmedel – som man använt för att försöka tvinga fartyget att återvända till Tallin.
Skeppet var dock i så dåligt skick och dåligt skött att hon sjönk.
Detta var sannolikt inte avsiktligt, tror Ulfvarson, som menar att det då behövdes en annan förklaring och att Nato kan ha varit behjälpliga med att ta fram en sådan.
Per-Arne Håkansson, riksdagsledamot (S) och journalist, är väl insatt i utredningen av den nya lagen. Han har varit med i beredningsprocessen inför utredningen, han varit med och berett frågan i konstitutionsutskottet och han har i egenskap av ledamot utskottet fått löpande information om utredningen.
– Bland riksdagens partier finns en bred uppslutning kring vikten av att skärpa lagstiftningen kring frågan om spioneri då det berör Sveriges säkerhet och samarbete med internationella organisationer, såsom till exempel EU och Nato, förklarar han, och noterar att endast V och MP reserverat sig.
– Det har i de utrednings- och beredningsprocesser som jag har varit del av hela tiden skett en intresseavvägning mellan vad som kan sägas vara känslighet i fråga om utrikes relationer och rikets säkerhet gentemot skyddet för att förmedla information, fortsätter Håkansson, som inte ser någon risk att granskande journalistik hindras.
Anders Ulfvarson menar att orsakerna till Estoniakatastrofen har blivit en statshemlighet mellan Ryssland, Sverige och Natoländerna. Hur kommenterar du det?
– Det är vanskligt att gå in på ett enskilt ärende. Det har varit en diskussion kring lagen och den har gått på remissrundor. En gärning ska inte utgöra brott om syftet och övriga omständigheter är försvarliga. Det är ju det man kan lyfta fram.
– Det är inte meningen att komma åt den kritiska journalistiken, lagen gäller dem som lämnar uppgifter till främmande makt. Det är en skärpning av det brottet som lagförslaget bygger på.
Ulfvarsons resonemang handlar om att Ryssland satte stopp för Nato:s smuggling genom att spränga färjan ...
– Det får stå för Ulfvarson. Man kan utifrån olika aspekter bygga upp olika scenarior. Ytterst är det något för en tryckfrihetsjury att bedöma. En lektor i konstitutionell rätt på Uppsala universitet uttryckte på DN Debatt att det är osannolikt att journalister kommer att anklagas för utlandsspioneri. Det är inte detta lagen vill komma åt.