Urgamla bibeltexter dammades av och bortglömda skatter lyste fram som pärlor i den reformation som tog fart i Europa på 1500-talet. Detta efter en medeltid där skärseld och avlat på ett negativt sätt präglat människors medvetande. Det menar Stefan Gustavsson.
– Även om man hade tagit emot nåden från Gud så måste man bli renad i skärselden. Det var en enormt lång process och det var därför man hade avlatshandel, för att kunna förkorta tiden i skärselden, säger han.
I bjärt kontrast till detta kom reformatorernas budskap, som förkunnade att Gud hade gjort människan rättfärdig, av nåd och utan hjälp av egna gärningar.
– Människan ställdes på ett mer direkt sätt inför Gud, inför Ordet och inför evangeliet. Man behövde inte längre gå via det sakrala systemet. Det blev en väldigt befriande kraft för den enskilde kristne, menar Stefan Gustavsson.
Han beskriver den statushöjning som reformationen innebar för vardagslivet.
– Man betonade kallelsen i arbete och familj som en gudstjänst, inte bara som en praktisk nödvändighet. Gud var inte längre bara intresserad av min själ och min eviga frälsning utan av hela min existens, av mitt liv här och nu, säger Gustavsson.
Människan fick lära sig att hon gjorts rättfärdig av Gud, att hon hade fått en rätt position och ställning inför honom.
Nu var individen fri att börja tillämpa den rättfärdighet man tagit emot som gåva. Här fann de goda gärningarna sin rätta plats, menar Stefan Gustavsson. Inte som ett sätt att blidka Gud utan som ett sätt att tjäna sin nästa och Gud själv.
Den nya undervisningen satte spår i individen, men också i samhällen.
Gustavsson påpekar exempelvis hur ett land som Sverige historiskt präglats av mindre korruption och maffia än länder i södra Europa. En bidragande förklaring, tror Gustavsson, står att finna i reformationen. Och i den teologi som ger individen en mer direkt position inför Gud.
– Denna teologi innebär att du själv måste göra upp din sak med Gud.Du kan inte gå via det kyrkliga systemet för att få förlåtelse, till exempel via bikt eller avlat, säger han.
Gustavsson poängterar noggrant att romersk-katolsk teologi naturligtvis inte är ämnad att ge utrymme för exempelvis korruption.
– Men det finns sidor av den katolska teologin som kan missbrukas på det här sättet, anser Stefan Gustavsson och tillägger att det förvisso även finns exempel på hur protestantisk teologi har missbrukats.
Tusen år av kristen tro och 500 år av evangelisk tro har gett åtskillig rikedom till ett land som Sverige, menar Stefan Gustavsson.
– Många av reformationens landvinningar tar vi kanske för självklara och ser inte kopplingen tillbaka till det som skedde för 500 år sedan.
En del av reformationens frukter går nu långsamt förlorade, som exempelvis ärlighet och frånvaron av korruption, konstaterar Stefan Gustavsson.
– Vi är inte en protestantisk kultur längre, vi är en sekulär kultur och vi ser hur allt det som varit det bästa med svensk kultur håller på att brytas sönder.
– När de absoluta principerna försvinner så försvagas vår inre rättskänsla. Den försvagas när vårt samvete inte blir uppmuntrat och upplyst av Guds ord och perspektivet att Gud finns, att man själv är ställd inför Gud. Det var detta Martin Luther och de andra reformatorerna ville visa oss.