Under förra året minskade antalet dop i Svenska kyrkan med 32 procent jämfört med 2019, rapporterar Kyrkans Tidning (KT). Minskningen har delvis sin förklaring i pandemin, men trenden med allt färre dop har pågått under flera år.

– Det är alarmerande naturligtvis. Även om det finns en god förklaring i att många skjutit upp dopen på grund av pandemin så finns en oro för dopseden i längden, säger ärkebiskop Antje Jackelén till KT.

Eftersom dopen utgör större delen av inträdena i Svenska kyrkan är minskningen bekymmersam för kyrkan. Enligt studien ”Dop i förändring” döper de flesta sina barn för att det är en fin tradition, och bara 43 procent för att barnen ska bli medlemmar i kyrkan, skriver tidningen.

De flesta barn döps under sitt första levnadsår och ärkebiskopen menar att spädbarnsnormen som råder inom Svenska kyrkan behöver kompletteras.

– Församlingar behöver utstråla en självklarhet kring dop i alla åldrar. Det är ett ansvar för hela kyrkan, säger hon och menar att det handlar om att se till att människor får växa in i ett trosliv.

En effekt av pandemin är att antalet personer som aktivt valde att lämna kyrkan var färre än förväntat. En orsak till det tros vara att kyrkan varit mer synlig under året.

Forskning visar också att fler vänder sig till religiösa institutioner i kristider, enligt kyrkokansliets analyschef Pernilla Jonsson.

– I en av våra studier svarade 48 procent av kyrkoherdarna att de mött ett ökat intresse för religion, kyrka och existentiella frågor under pandemin, säger hon till KT.

Men på grund av färre dop och högre dödstal under pandemin blev den totala minskningen av antalet medlemmar som förväntat. De kyrkliga begravningarna blev drygt 1 300 fler än året innan.

Antalet vigslar enligt Svenska kyrkans ordning minskade kraftigt, med 37 procent, medan konfirmationerna klarade sig bättre, med 10 procents minskning.