På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

"Det tar ganska lång tid innan man ändrar den försvarspolitiska retoriken, eller hittar en ny världsbild, och då riskerar man hinna låsa fast sig vid bilden av att läget är fredligt", säger Ruben Agnarsson.

”Det känns overkligt att det blir så konkret”

I dagarna pågår en maktuppvisning som för tankarna tillbaka till Kalla kriget. Först på senare tid har svenska politiker vaknat inför hur omvärldsläget ser ut och vilka konsekvenser Rysslands retorik och agerande faktiskt får för fred.– Jag tror att vi borde haft en mer realistisk bild av det säkerhetspolitiska läget redan för tio år sedan, konstaterar Ruben Agnarsson, skribent som skrivit mycket om försvarsfrågor i tidningarna Världen idag och Inblick.

Nyheter · Publicerad 00:00, 27 maj 2015

På måndagen drog världens största internationella militärövning i gång och Sverige står som huvudvärd med ett luftrum som täcker Västerbotten, Norrbotten och Lappland. Förutom flygflottiljen i Luleå står också baser i Nordnorge och norra Finland som värdar med respektive luftrum.

På tisdagen kontrade ryske presidenten Vladimir Putin med att göra en "överraskningsinspektion" av det centrala försvaret. 12 000 soldater och 250 flygplan sattes i beredskap för att se över förmågan att försvara sig mot ett luftangrepp.

Styrkedemonstrationerna är en naturlig del i den upptrappning som pågått sedan 10-15 år och som framför allt skett från rysk sida. Under den tiden har det svenska försvaret monterats ner på olika sätt, trots röster som höjts om att säkerhetsläget runt Sverige faktiskt ser sämre ut än vad politiker tillåter sig vilja se.

Ruben Agnarsson, tidigare chefredaktör på Världen idag och numera medarbetare på tidningen Inblick, resonerar kring varför differensen mellan åsikt och verklighet uppstått.

– Dels fanns det på 90-talet en glädje över att Kalla kriget var slut och det fanns en genuin glädje och förhoppning om att det skulle fortsätta på det sättet. Sen är det en ganska stor tröghet i det här med försvaret, framför allt att bygga upp. Det tar ganska lång tid innan man ändrar den försvarspolitiska retoriken, eller hittar en ny världsbild, och då riskerar man hinna låsa fast sig vid bilden av att läget är fredligt, säger Ruben Agnarsson till Världen idag.

Det är inte heller första gången som svenska politiker, eller i andra europeiska länder för den delen, resonerat på det sättet.

– Nej, det var likadant i mitten av tjugotalet efter första världskriget, att man rustade ner i stor utsträckning, konstaterar Ruben Agnarsson.

Han menar att rustningsfrågan ofta har varit en höger-vänsterfråga i Sverige. Högern har velat ha ett försvar medan vänstern inte tycker att det ska vara så stort.

– Man ska inte helt bortse från att det bland socialdemokratiska politiker har funnits en tendens att landa i utrikes- och säkerhetspolitiska beslut som passar väldigt bra för Moskva. Man ska nog inte underskatta den underströmmen heller, säger Ruben Agnarsson och konstaterar att det var tre socialdemokratiska försvarsministrar som rustade ner Sveriges försvar senast.

– Sedan har Moderaterna i sin förnyelse och iver att komma till makten släppt den frågan. Det blev ingen förändring utan ett besvärligt konto i statsbudgeten, som [överste] Bo Pellnäs uttryckte det, säger Ruben Agnarsson.

Att till och med säkerhetspolitiska experter kan tyckas bortse från hur verkligheten utspelar sig, är till viss del en anpassning, tror han.

– Att hävda att vi behöver ett försvar för att skydda våra gränser och hävda vår integritet, framställs i debatten som att det skulle vara provokativt, till exempel gentemot Ryssland, säger Agnarsson.

Han hänvisar till debatten i förra veckan i bland annat TV4 och Dagens Nyheter om försvaret av Gotland, som direkt möttes av ett utspel från Moskva som tyckte att Gotland skulle vara fritt från militärer.

– Man kan ju fråga sig vad de har att göra med det, men det kom som ett brev på posten, säger Ruben Agnarsson.

Han menar att man förvisso har det lite enklare om man lägger sig platt än att faktiskt se verkligheten som den är.

– Jag tror inte att Nato är lösningen på Sveriges problem, inte heller ett starkt försvar, men det jag har reagerat på är den här naiviteten: att man över huvud taget inte ser verkligheten som den är. Efter det följer nästa steg, att fundera ut vad man ska göra. Men man måste börja med att konstatera hur verkligheten ser ut så att man kan fatta rätt beslut, säger han.

I och med Kalla krigets slut föll också järnridån och kommunismen förlorade sitt grepp om medborgarna i östblocket. Men retoriken och maktspelet som Ryssland förmedlar känns ändå igen från 1980-talet, den tid då Sverige för övrigt faktiskt hade världens starkaste försvarsarmé i förhållande till befolkning.

– Putin är en man av KGB och FSB (ryska underrättelsetjänsten) och han är en produkt av det gamla systemet. Även om själva ideologin är borta så är systemet kvar. Han är det tydligaste exemplet på det. Nu är det mer geopolitiska argument och revanschism gentemot det som hände när Sovjetimperiet kollapsade, säger Ruben Agnarsson.

På sätt och vis kan man dra paralleller till Versaillesfreden och Tyskland efter första världskriget, tror han.

– Hitler lyckades fånga en opinion och han spelade väldigt mycket på missnöjet i sin retorik, säger Ruben Agnarsson.

Sedan menar han att det finns ytterligare gemensamma nämnare med gamla Sovjetunionen.

– Bristen på respekt för mänskliga rättigheter och att den enskilda individens roll blir att vara en kugge i systemet, det finns många likheter där, säger han.

Under sin tid på Världen idag och nu på tidningen Inblick har Ruben Agnarsson varit ensam om framför allt i kristen media att skriva om försvarsfrågor.

– Jag får ju reaktioner än i dag att man tycker att jag är "en sån". Men jag förstår det, det är inte jättevanligt att skriva om försvarspolitik i kristna tidningar.

Men när du nu ser läget i Sveriges omvärld, får du inte lust att säga "vad var det jag sa?"?

– Nej, absolut inte. Däremot är det lite overkligt att det blir så konkret, att det jag tyckte mig se nu är så handgripligt och handfast. Å andra sidan, Kreml sa detta 2007-2008. Det är bara att läsa innantill, det sades men ingen lyssnade eller tog dem på allvar. Till exempel att gasledningen var en militärstrategisk infrastruktur som skulle försvaras med en moderniserad Östersjöflotta.

Och nu är gasledningen färdig och Östersjöflottan upprustad...

– Ja precis, och vi har inga sprängkistor i hamnarna på Gotland.

Det finns flera profetior om just en rysk invasion av Sverige, bland annat i Birger Claessons bok "Dom över Sverige" när han ser fallskärmssoldater över platsen där Höga kustenbron i dag finns. Finns det anledning för att vara rädd att det ska bli en verklighet?

Det tror åtminstone Ruben Agnarsson. Han berättar att i hans resväska finns just Birger Claessons bok men tillsammans med Algot Niklassons bok "Väckelsen är här".

– Jag tror att det kan komma svåra tider men jag tror också att det kommer väckelsetider, det ena utesluter inte det andra. Jag säger som Johan Wiktorin sa i Dagens industri: "Om utvecklingen fortsätter som den gör nu så kommer det en urladdning." Det är ingen tvekan om det. Något dramatiskt måste hända för att det INTE ska bli någon form av urladdning. Sedan hur det kommer att ske är lite svårt att avgöra. Jag tror inte att Sverige kommer bli indraget i första läget heller, utan det måste bli en större konflikt först, säger Ruben Agnarsson och konstaterar, att Sverige nu är där vi är när det gäller det försvarspolitiska läget, men önskar att det hade sett annorlunda ut.

– Jag tror att vi borde haft en mer realistisk bild av det säkerhetspolitiska läget redan för tio år sedan, säger han.

På vilket sätt tror du ett ökat engagemang från kristna kan se ut i den här frågan?

– Jag tror att det finns en andlig verklighet. Vårt land har varit beskyddat tack vare den kristna tron men har nu delvis vänt Gud ryggen. Väckelserna på 1800- och 1900-talet, har varit vital del i hur Sverige ser ut i dag. Vi har haft Guds beskydd genom vår generositet gentemot människor i nöd, genom vårt engagemang för rättvisa. Om man ser på Bibeln och försöker tolka vad ett lands välgång beror på så handlar det om att människor är rättfärdiga, lever rättfärdigt och både älskar Gud och älskar människor.

Han konstaterar att den viktigaste kallelsen för troende i dag är att be.

– Början av 1950-talet präglades av bön och omvändelse i många kristna sammanhang, och beskrivningarna i de profetiska varningsorden kunde avvärjas. Det är en av huvuduppgifterna i dag i den situation vi befinner oss i nu. Sen tror jag också att man ska be för vårt lands gränser och för dem som försvarar sitt land, och att själv engagera sig.


Samuel Björk

samuel.björk@varldenidag.se

Fakta. Strandhugg i Rysslands säkerhetspolitiska utveckling

December 2007
Konsortiet Nord Stream ansöker om tillstånd hos svenska myndigheter för att bygga gasledningen på svensk ekonomisk zon utanför Gotland. Man tecknar avtal med Slite om att stå för en renovering av ortens hamn och göra den skickad för djupgående fartyg.
Flera kritiska röster har höjts i Sverige mot etableringen av gasledningen. Bland dem dåvarande försvarsministern Mikael Odenberg som i 2006 sa till Dagens Nyheter att gasledningen ”motiverar rysk marin närvaro i vår ekonomiska zon och som ryssarna, om de vill, kan utnyttja för underrättelseverksamhet” och konstaterade att det var ett problem.

Augusti 2008
Ryssland invaderar i praktiken Georgien efter att Sydossetiska republiken hävdat självständighet från Georgien. Kriget leder till att spänningarna mellan Nato och Ryssland ökar markant och även EU och USA tar ställning för Georgien samtidigt som före detta Sovjetstaterna i Baltikum och den tidigare öststaten Polen motsätter sig Rysslands agerande.
Övriga reaktioner som kommer på kriget är bland annat att Ukraina inför restriktioner för den ryska flottbasen i Sevastopol på Krimhalvön, samt att Sverige ställer in övningar som var planerade tillsammans med den ryska militären.

Februari 2012
I tidningen Rossiskaja Gazeta skissar President Putin upp en plan för en militär reform och återupprustning som skulle innebära att regeringen skjuter till 770 miljarder dollar åt försvaret över en tioårsperiod.
Artikeln ”Att vara stark är en garant för Rysslands nationella säkerhet” skrev Putin själv: ”Det är uppenbart att vi inte kan stärka vår internationella ställning, utveckla ekonomin och våra demokratiska institutioner om vi inte har förmågan att försvara Ryssland”.

Februari 2014
Den ukrainska revolutionen avsätter den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovitj. I ett möte med säkerhetsstyrkornas chefer konstaterar Vladimir Putin att man ”måste börja jobba på att återta Krim till Ryssland”. Det sker också en månad senare i mars när man annekterar halvön och inrättar Republiken Krim som ett federalt distrikt i den ryska federationen.

April 2014
Det så kallade Donbasskriget i östra Ukraina inleds. Det står snabbt klart att proryska separatister får avancerat vapenstöd direkt från Ryssland. Närvaron av ryska reguljära trupper står också klart, även om Ryssland fortfarande förnekar att man har sänt trupper till Ukraina, men konstaterar att de tillåter personal att frivilligt resa dit och strida med separatisterna.
Ryssland utförde också granatattacker från ryska sidan gränsen mot ukrainska posteringar i Ukraina i flera veckor innan kriget startade.

Januari 2015
Försvarsministeriet berättar att regeringen ska arbeta för att förstärka landets militär och fokusera mer på att rusta upp kärnvapenarsenalen i avskräckande syfte, så att västmakter inte ska kunna vara bättre än Ryssland när det gäller militär kapacitet.
Trots att president Putin en månad tidigare konstaterat att man inte är intresserade av en kapprustning så vill man ändå vara redo att säkerställa försvarsförmågan under det rådande militära och politiska läget.

Var lugn – jordens resurser kommer att räcka till för alla

Ledare Att världens befolkning växer framställs ofta som ett hot mot mänskligheten. Men för oss som tror... torsdag 6/5 00:10

Tänk om värme blev den känsla människor associerar till när de tänker på kristna?

Ledarkrönika I vår församling har vi tre värderingsord som vi håller högt. De tre orden är: varmt, relevant och... torsdag 6/5 00:00

Israel beskylls för apartheid 200 gånger i spridd rapport

Israelkommentar Human Rights Watch (HRW) är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation,...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier