Här är fyra knutar som stats- och regeringscheferna behöver lösa upp i Bryssel.

1. Storleken spelar roll

Hur stor ska EU:s budget vara? Skillnaden mellan de liggande förslagen är egentligen inte så stor. Det skiljer ”bara” totalt 400 miljarder svenska kronor mellan EU-kommissionens grundförslag på 1,11 procent av varje medlemslands BNP och 1,0 procent som de mest sparsamma — däribland Sverige — kräver. Budgeten gäller för 2021-2027.

Mycket handlar snarare om vilken signal ländernas ledare vill sända efter brexit. Ska EU satsa stort? Eller rätta mun efter matsäcken? Båda sidor hävdar att just deras metod är rätt sätt för att öka allmänhetens förtroende för EU.

2. Rör inte min rabatt

Tyskland, Nederländerna, Sverige, Danmark och Österrike får kompensation för att de inte får tillbaka lika mycket i stöd som de lägger in i budgeten. För svensk del handlar det om över fem miljarder kronor om året. Självklart, tycker rabattländerna själva. Orättvist sätt att räkna, anser EU-kommissionen och de rabattlösa.

3. Gammalt mot nytt

Alla vill satsa på ”moderna” saker som forskning, digitalisering och klimatåtgärder och anser att EU måste samarbeta mer om försvaret, gränsskyddet och migrationen. Dra i stället ner på jordbruk- och regionalstöd, tycker bland andra Sverige. Fast det går inte att både spara och modernisera, kontrar länderna i öst och syd.

4. Viktor Orbán

Många vill ha tuffare tag när det gäller stöd till länder som man menar inte följer EU:s grundläggande värderingar — en tydlig signal till framför allt Ungern och dess premiärminister Viktor Orbán. Vid tveksamheter ska medlemsländerna kunna dra in pengar om en kvalificerad majoritet röstar för, alltså 15 av 27 länder, som representerar minst 65 procent av befolkningen. För svagt, tycker bland andra Sverige, som liksom EU-kommissionen vill ha en omvänd ordning, där den kvalificerade majoriteten krävs för att stoppa åtgärder, inte för att genomföra dem.