HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.
Ordspråksboken 18:10

Världen idag

Civilminister Stefan Attefall, professor Mia Lövheim, moderator Anders Mellbourn, skribenten Isobel Hadley-Kamptz och SST:s generalsekreterare Åke Göransson under seminariet i ST:a Eugenia församling i Stockholm på torsdagen i förra veckan. Foto: Eva Janzon

Debatt om kyrkobidrag

Varför ger staten pengar till trossamfunden, och på vilket sätt kan samfunden ses som aktörer i samhället? Det var några av de frågor som förra veckan diskuterades i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm.På sikt är uppbördshjälpen vik­tigare för samfunden än direkta statliga bidrag, menar civilminister Stefan Atte­fall (KD).

Nyheter · Publicerad 00:00, 8 okt 2012

Denna höst höjdes statens bidrag till trossamfunden från 60 miljoner till 73 miljoner kronor. Pengarna utgår som organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag, och administreras genom Nämnden för statligt stöd för trossamfund (SST).
– Dels har bidraget ett signalvärde, och visar att samfunden gör ett viktigt arbete. Dels har det blivit många fler som behöver hjälp med till exempel att skaffa ändamålsenliga lokaler. Men det är bara en liten hjälp i det stora ideella engagemanget som finns, sa Stefan Attefall vid under seminariet "Religion som samhällelig aktör" på torsdagen.
Mötet var det första i en serie som arrangeras av bland annat studieförbundet Bilda och tidningen Sändaren i höst, under temat "Religion – privat terapi eller samhällsaktör?".
Åhörarna fick – mot bak­grund av svag orgelmusik från kyrko­salen – möta Stefan Attefall, SST:s generalsekreterare Åke Göransson, professorn i religionssociologi Mia Lövheim samt författaren och debattören Isobel Hadley-Kamptz.

Åke Göransson noterade att stödet till trossamfunden infördes 1971, samma år som presstödet och året innan partistödet infördes.
– En tes är att alla dessa lagar bygger på samma tanke, nämligen en vilja att skapa dialog i ögonhöjd. Men bidraget till trossamfunden används också som verktyg i en vilja till politisk styrning, sa han.
– Vilken chefredaktör skulle gå med på att presstödet användes för att påverka tidningens inriktning?
Enligt lagen om stöd till trossamfund (1999) får statsbidrag lämnas "endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft". Skrivningen har föranlett diskussioner om allt från katolska kyrkans påstådda diskriminering av kvinnor till Frälsningsarméns inställning till homosexualitet. Men enligt Stefan Attefall är det inte detta slags regler eller åsikter som lagen vill komma åt.
– I själva verket handlar det om att inte behöva ge stöd till organisationer som motverkar demokratins grundvalar. Mig veterligt har lagen på denna punkt praktiserats en enda gång, och det handlade om Jehovas vittnen, som uppmanade sina medlemmar att inte delta i val, sa han till Världen idag.

Under seminariet ifrågasatte civilministern att just bidraget till trossamfundet blivit så ifrågasatt.
– Varför ger vi sex miljarder kronor till kulturen, flera miljarder till idrotten, men bråkar om några futtiga miljoner till trossamfunden? frågade han retoriskt.
På sikt tror Stefan Atte­fall dock att uppbörden av medlemsavgiften och avdragsrätten på gåvor kan få större positiv inverkan på samfundens verksamhet än det direkta penga­stödet.
Enligt lagen om stöd till trossamfund kan staten lämna hjälp med insamlandet av medlemsavgifter till registrerade trossamfund. Det innebär att Skatte­verket administrerar avgiften, beräknar, debiterar och redovisar.

Isobel Hadley-Kamptz hör till dem som menar att trossamfunden skulle må bättre av att stå helt fria från staten, och inte borde ta emot några statsbidrag. Men framför allt talade hon om hur svårt det är att i dagens samhälle framstå som "modernt religiös" om man inte uttrycker sin tro på ett "lutherskt" sätt: "Bär tron i sitt hjärta, uttrycker sin tro hemma och i kyrkan, och utan att ta till yttre tecken".
– Detta utesluter dem som ber offentligt, följer olika dieter och klär sig på annat sätt, sa hon.
– Det finns inget som säger att en jude som följer kosherreglerna är mindre modern, men vi har den bilden.
Mia Lövheim, som leder ett nätverk för forskning om ungdomar och religion, påpekade att den renässans som religionen upplever just nu inte handlar om siffror utan om synlighet, inte minst i media och i skolan.

Hon berättade om olika studier, som bland annat visar att troende ungdomar ser sin religion som ett personligt val som får konsekvenser för hur de agerar och engagerar sig.
– Det är viktigt att samhället inte stigmatiserar ung­domarnas religiösa över­tygelse som en viktig driv­kraft, sa Mia Lövheim.

Eva Janzon

Koalitionsbildande – ett spel Netanyahu behärskar bäst av alla

Israelkommentar Formellt sett börjar koalitionsbildandet nästa vecka, men i praktiken har den pågått sedan den dag då Benjamin Netanyahu utlyste nyval i december. Nu...

Trollkonstnären Netanyahu

Det israeliska valet är över och resultatet blev som förväntat en seger för högersidan. Netanyahu lyckades till och med leda Likud till att bli det...

Judisk ortodox lärarinna blev populär på arabisk skola

Hon heter Ital Levy och är en ortodox judinna som undervisar i hebreiska. Det som är speciellt är att hon gör detta på en arabisk skola i Umm...