Med 87 mandat från Danmark, ett färöiskt mandat och två grönländska mandat får det röda blocket 90 av 179 stolar i folketinget.

Det spännande valet utmynnar i en oviss framtid för dansk politik, menar Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

– Nu öppnas det för ganska intressanta och långvariga regeringsförhandlingar, säger han till TT.

Mette Frederiksens tanke är att försöka bilda en regering över blockgränsen, vilket Socialdemokraterna eftersökte redan när valet blev utlyst.

Två av partierna i det röda blocket, Radikale och Enhedslisten, vill dock inte se en blocköverskridande regering. De radikale har också redan under valnatten uppmuntrats att byta till det blå blocket, efter en trevare från Nye borgerlige.

Inte heller Venstre, som är största parti på den blå sidan, verkar särskilt intresserad av en sådan regering. Men det är just Venstre som Frederiksen först bjuder in till samtal.

Två nya partier tar sig nu in i folketinget. Den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen hoppade av högerpartiet Venstre och bildade det nya partiet Moderaterne, som nu fick 16 mandat och 9,3 procent av rösterna. Även Danmarksdemokraterne, som bildades av den tidigare Venstreministern Inger Støjberg, gick starkt och fick med 8,1 procent av rösterna 14 mandat.

Valdeltagandet slutade på 81,4 procent, den lägsta siffran på mer än 30 år.

– Vi har hört att många inte hade koll på hur de skulle rösta. Vi har också ganska många partier som ligger ganska nära varandra politiskt, och de här nya partierna. Så det har varit ett ganska stort jobb för väljarna att ha koll på vilken politik de olika partierna egentligen har, säger Rune Stubager.