Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.
Johannesevangeliet 8:32

Världen idag

Därför väcker handslaget så starka känslor

Hur gick det till när en utebliven handskakning hamnade mitt i samhällsdebatten? Världen idag har frågat statsvetaren Andreas Johansson Heinö – som tror att liknande debatter väntar under många år framöver.

Nyheter · Publicerad 08:26, 2 maj 2016

– Jag hälsar gärna på det här sättet, sa miljöpartisten Yasri Khan och la en hand på sitt bröst samtidigt som han gjorde en lätt bugning.

TV4-reportern sa:

– Men det är för att jag är kvinna som du inte tar mig i hand, eller hur?

Yasri Khan förklarade att han såg fysisk beröring med det motsatta könet som alldeles för intimt.

Om du följt medierapporteringen vet du vad som hände efter att intervjun med Khan sändes för två tisdagar sedan. Mitt i samhällsdebatten hamnade det ointräffade handslaget. Debattartiklar, ledartexter och krönikor ägnades åt att analysera det uteblivna handslaget. Även internationella medier, som amerikanska New York Times och brittiska Daily Mail, rapporterade om saken.

Expressens ledarkolumnist Sakine Madon skrev att Yasri Khans "ovilja att ta i kvinnohänder existerar inte i ett vakuum. Khan visade sig exempelvis ha svårt att direkt svarar 'ja' på frågan om avrättningar av ateister i Saudiarabien är fel (Livsåskådningsforum, 25/2). Han har förklarat att beslutet att inte ta kvinnor i hand är grundat på 'en tro på sexuell separatism i det offentliga'".

Ett annat inlägg i debatten kom från DN:s ledarskribent Erik Helmerson som skrev: "Nu har Yasri Khan anklagats för att hans inställning till att hälsa inte bara är ett problem i sig utan även speglar en närmast islamistisk hållning. Det lär i så fall visa sig. Jag tänker aldrig acceptera om han eller någon annan fundamentalist med hänvisning till Gud vill inskränka min frihet. Men min gräns går inte vid handskakningar. [...] Vad anser Yasri Khan egentligen om islamism, jämställdhet, hedersvåld och sekularitet? Varför är det hos vissa en sådan ryggmärgsreflex att skylla på islamofobi varje gång en muslim får kritik? Det skulle jag gärna diskutera vidare. Och släppa handen."

Frågan nådde högsta politiska nivå när statsminister Stefan Löfven i en frågestund i riksdagen deklarerade:

– I Sverige hälsar man på varandra, man tar både kvinnor och män i handen.

Yasri Khan själv, som kandiderade till Miljöpartiets partistyrelse, lämnade alla sina politiska uppdrag strax efter att kritikstormen brutit ut. Men hans ovilja att ta kvinnor i hand fortsätter engagera i samhällsdebatten och vara föremål för artiklar av exempelvis det här slaget.

Hur kommer det sig då att ett handslag som inte blev av väcker så starka känslor? Jag ringer statsvetaren Andreas Johansson Heinö för att höra hans tankar. Han är författare till boken ”Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen”. Att inte vilja skaka hand med både män och kvinnor uppfattas som ett angrepp på den svenska normen om jämställdhet, menar han.

– Reaktionerna visar att man upplever att en del av det vi tar för givet i Sverige är hotat. Det finns en stark uppslutning kring idéer om jämställdhet, män och kvinnors lika värde. När en högt uppsatt politiker inte vill hälsa på det sätt de flesta av oss gör triggar det igång många känslor.

Och vad säger det oss att statsministern väljer att slå fast hur man ska hälsa i Sverige? Två saker, enligt Andreas Johansson Heinö.

För det första: det var ett hastigt försök till skademinimering i den kris som Miljöpartiet står i, och som därmed också är regeringens.

För det andra: det svenska samhället, statsministern inkluderad, har inte på djupet förstått vad det innebär att leva i ett mångkulturellt samhälle.

– Våra ideal om mångfald och tolerans krockar med våra erfarenheter av att vara ett ganska homogent samhälle. Men invandring från olika delar av världen innebär också att normsystem, traditioner och kulturer från olika delar av världen kommer till Sverige, säger Andreas Johansson Heinö och fortsätter:

– Det är inte självklart att allt ska anammas, men vi behöver diskutera de här frågorna. Det är en delikat debatt som väntar under många år framöver: Vad i mångfalden ska vi bejaka, vad ska vi acceptera, vad ska vi säga nej till?

Vilka frågor kommer dyka upp?

– Det finns frågor som det råder stark konsensus kring, könsstympning av flickor är en sådan fråga. Det säger samhället direkt nej till. Sedan finns det sådant som är helt oproblematiskt, som vanliga religiösa ceremonier. Men däremellan finns saker som hamnar i en gråzon i debatten. Det kan vara halalslakt eller könsseparerade badtider i simhallarna. De frågorna kommer återkomma länge.

– Hittills har vi i samhället trott att allt ordnar sig, bara man bejakar abstrakta värden om mångkultur och tolerans. Tvärs över det svenska samhället har det funnits en underliggande förväntan på assimilation, ungefär: ”Vi är ett så bra land att människor börjar tänka som vi så snart de kommer hit”. Men nu är debatten i full gång, det är bra. Politiker och opinionsbildare behöver gå före och formulera rimliga frågor och svar. Jag skulle gärna se att Stefan Löfven lyfter sig från ogenomtänkta slagord om hur man ska hälsa, till att formulera sina svar på svåra principiella frågor.

Går det att säga var gränsen för den svenska toleransen går?

– En av de viktigaste gränserna är jämställdhet mellan könen, men det finns också andra gränser, som vår starka jämlikhetsnorm. Toleransen är låg för kulturer där man gör stark åtskillnad mellan människor baserat på klasstillhörighet, till exempel det indiska kastsystemet. Eller att man i många kulturer är noga med titlar när man hälsar på varandra.

World Value Survey heter ett forskningsprojekt som kartlägger värderingar i länder över hela världen. Med några års mellanrum släpps en kulturkarta som placerar länderna längs två axlar, varav den ena mäter traditionella kontra sekulära värderingar, och den andra överlevnad kontra självförverkligande. Sverige hamnar högst upp i det högra hörnet som det land där sekulära värderingar och självförverkligande är helt dominerande.

Nu har alltså Yasri Khan avgått efter att hans religiöst betingade sätt att hälsa på kvinnor blivit känt.

I sammanhanget kan det vara intressant att påminna sig om när moderaten Elisabeth Svantesson blev arbetsmarknadsminister i regeringen Reinfeldt. Den dåvarande statsministern ville redan på presskonferensen förebygga skandalrubriker om hennes frikyrkliga bakgrund genom att säga att han och Svantesson hade pratat om det hela, och att det låg bakom henne.

Man kan fråga sig: innebär den starka svenska sekulariseringen att det finns en allmän misstro mot religiösa personer inom politiken?

Andreas Johansson Heinö tror inte att det behöver vara så.

– Religiositet i sig behöver inte vara ett bekymmer, men det är en ganska snäv gräns för vad som ses som oproblematiskt. Så länge du är svenskkyrklig är det okej, men det kan var annorlunda om du aktiv i en frikyrkoförsamling eller en muslimsk församling. Det handlar också om hur man pratar om sin religion i offentligheten.

Jacob Rudolfsson är biträdande generalsekreterare i Svenska evangeliska alliansen, en organisation som vill inspirera evangelikala kristna att utifrån sin övertygelse engagera sig i samhällsdebatten. Han menar att det finns en misstänksamhet i samhället mot offentliga personer som öppet talar om sin tro.

– Religiösa övertygelser ses som något väldigt privat och intimt i Sverige. Men det är en viss form av religiositet som gör människor oroliga, det handlar religiösa värderingar som går motströms med den sekulära kulturen och som leder till politiska ställningstaganden.

Tillbaka till den riksomtalade, uteblivna handskakningen. Andreas Johansson Heinö har personligen svårt att se den som en stor fråga i sig.

– För mig är det logiskt förenligt att en miljöpartist som pratar om jämställdhet, tolerans och hbtq, samtidigt säger att det är för intimt för honom att ta kvinnor i hand. Men i en svensk kontext uppstår en dissonans här: antingen är du för jämställdhet och tar kvinnor i hand, eller så är du en kvinnoförtryckare som inte tycker att kvinnor är lika mycket värda som män.​

Ny teknik bäddar för antikristligt system

Ledare På SVT Play kan man titta på en dokumentär vid namn ”Det kinesiska experimentet”. Den ger en skrämmande inblick i det enorma system för...

Utan den närvaron skulle mycket av vårt samhälle falla samman.

Ledarkrönika Om jag ska skriva några rader om hur jag i början av januari vände stegen upp mot Clarion Sign i Stockholm, till pingströrelsens årliga nationella...

Utstött – men pånyttfödd

Missionsglimten Jag är helt omtumlad av mötet med Alamak! Hon är strax över tjugo år och bor i ett av Asiens tuffaste länder. I dag står hon utanför sin...
Senaste nytt
Mest lästa just nu

Utstött – men pånyttfödd

Missionsglimten Jag är helt omtumlad av mötet med Alamak! Hon är strax över tjugo år och bor i ett av Asiens tuffaste länder. I dag står hon utanför sin...