Efter att uppgifter om ett tidigare okänt hål i Estonias skrov blivit kända i samband med en ny dokumentär om katastrofen har trycket på nya undersökningar vid vraket blivit allt hårdare.

Både M och KD uppger sig nu vara beredda att ändra på lagen, vilket SD sedan tidigare också sagt.

Även från estländskt håll har man varit tydlig med att man vill se nya dykningar. I dagarna har Estlands utrikesminister, Urmas Reinsalu, i ett brev till sin svenska kollega Ann Linde (S) listat de fyra viktigaste åtgärderna framåt, skriver Aftonbladet:

Identifiera vrakets position på havsbotten och undersöka ifall det har flyttat på sig. Identifiera havsbottnen runt vraket. Identifiera om skrovet har någon genomborrande skada. Identifiera hur skadan uppstått och ifall den spelat in i att färjan sjönk.

Innan en eventuell ändring av gravfridslagen skulle kunna bli aktuell måste det dock utredas noggrant, säger Mikael Damberg.

– Det är Estland som har ledningen i arbetet och de kommer att titta på det här och göra analyser, och komma tillbaka till oss med förslag om ytterligare utredningsåtgärder behövs. Då kan frågan komma upp om man behöver dyka.

– Statsministern har sagt att vi utesluter ingenting, och det är ett väldigt långtgående uttalande. Det betyder att vi behöver ta reda på vad som orsakade hålet och få ännu mer klarhet i olyckan, säger Damberg till SVT.

Stefan Löfven har dock tidigare sagt nej till att ändra i gravfridslagen, som hindrar både privata och offentliga dykundersökningar vid platsen från Sverige, Estland och Finland.

Det är Estland i egenskap av flaggstat som leder arbetet med att analysera uppgifterna som framkommit i dokumentären. Svenska Statens haverikommission och Olycksutredningscentralen i Finland bistår i det arbetet.