Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Credo och Ny generation välkomnar Skolverkets besked

Det är okej för religiösa skolföreningar att värva medlemmar på skolan. Det slog Ragnar Eliasson, avdelningschef på Skolverket, fast vid ett samtal i riksdagen i måndags. Ett uttalande som gläder Credo och Ny generation som arbetar med kristna skolgrupper.

Nyheter · Publicerad 00:00, 27 mar 2013

Gunilla Bäcks, tf generalsekreterare för kristna student- och gymnasiströrelsen Credo, tycker att beskedet från Skolverket, som uttrycktes i ett samtal i riksdagen som initierats av integrationsminister Erik Ullenhag, är otroligt positivt.

- Erik Ullenhag uttryckte det väldigt insiktsfullt, det sekulära samhället i dag väntas vara emot religion istället för frihet att utöva den, och det är ett synsätt han menar att man behöver ändra.

Det här budskapet hjälper Credo i kontakten med eleverna och rektorer, menar Gunilla Bäcks.
- Det handlar om en attityd, man talar om värdegrund och andra fina ord, men begrepp som att tänka kritiskt, åsikts- och religionsfrihet måste fyllas med innehåll. Om man då säger sig vara för elevinitiativ men mot att starta en kristen skolgrupp, då blir det dubbla budskap.

Skolverket förtydligade också att religionsfrihet självklart även gäller studenter och elever, och därmed har man rätt att utöva religion även i den icke-konfessionella miljö som skolan utgör.
- Jag vet att det finns många elever som känner sig dumförklarade i klassrummen om de uttrycker sin tro eftersom det rådande idealet är att det bara är dumheter, det gäller absolut inte alla, men det förekommer. Här uppmuntrar vi eleverna att stå rakryggade och att deras perspektiv räknas, säger Gunilla Bäcks.

Joakim Lundqvist, som leder Ny generation elev- och studentorganisation, är glad att Skolverket tydliggör och betonar vad som redan framgår i nya skollagens propositionstext.
- Lagen om icke-konfessionalitet gäller skolans huvudman och inte eleverna. I och med den texten har ju saken egentligen varit solklar redan innan, men det är bra att Skolverket fastslår detta och med större tydlighet kommunicerar hur lagen ska tillämpas.

När nya skollagen låg på remiss var Ny generation i kontakt med Utbildningsnämnden för att påtala riskerna för förvirring om formuleringarna var otydliga.
- När lagen sedan kom innehöll den också propositionstextens formuleringar som skulle säkra elevernas förenings-, religions-, och yttrandefrihet. Ändå blev det förvirring kring hur lagen skulle tolkas, och det dröjde tills nu innan Skolverket tydligt tog ställning. Vi får hoppas att osäkerheten försvinner i och med detta. Alla tjänar ju faktiskt på tydlighet.

Upplever du att det finns en osäkerhet bland era grupper kring vad de får och inte får göra utifrån den debatt som förts den senaste tiden?
- Inte så mycket hos grupperna som hos vissa rektorer. Vi har under det här läsåret fått arbeta mycket mer än tidigare med situationer där en skolledning exempelvis hävdar skollagen som stöd för att en Ny Generation-grupp inte ska få finnas på skolan alls.
- Varje gång vi hört talas om liknande problem har vi på en gång kontaktat skolan och rektorn. I de flesta fall har det gått att reda ut situationen smidigt, i andra har det varit svårare.

Joakim Lundqvist betonar att det i de allra flesta fall fungerar friktionsfritt mellan den kristna skolgruppen och skolledningen. Men de gånger det funnits motstånd har det varit viktigt att inte ge upp utan fortsätta att trycka på.
- Dels handlar det om grundläggande mänskliga rättigheter, och dels är det inte lätt för en Jenny eller Samuel som är 14 år att hävda sin och skolgruppens rätt mot rektorn. Där har vi fått ta rollen som något av ett fackförbund för kristna skolgrupper.
- Vi får hoppas att den osäkerhet som förekommit kring detta försvinner genom Skolverkets ställningstagande, säger han.

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...