Mindfulnessmeditation införs på bred front i det svenska samhället och i andra länder, bland annat inom vård och skola. Världen idag har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat denna trend, liksom flera forskningsstudier som visar att metoden orsakat negativa biverkningar hos många, som depression, ångest eller en känsla av apati.

Den kristna författaren Gertrud Storsjö har skrivit flera böcker om österländsk andlighet och håller ofta föredrag i ämnet. När hon får höra talas om konferensen Mindshift – Growth that matters, frågar hon sig vad syftet är med att lansera mindfulness i samband med Agenda 2030.

– Finns det en dold agenda med det? Att göra folk mer medgörliga? funderar hon.

Genom mindfulness får man lära sig att inte ta tankar och känslor på allvar, utan bara låta dem komma och gå, förklarar hon. Det kan leda till världsfrånvändhet och risken är då att man även släpper de tankar som kan vara en sund reaktion på att något inte känns rätt.

– Till slut är det ingenting som angår en. Är man ute efter att människor ska säga ja till allting? 

Gertrud Storsjö hänvisar till boken The Buddha Pill, skriven av två forskare i England, som tar upp många fall av svåra sidoeffekter av mindfulnessmeditation.

– Däremot fann de inga robusta, vetenskapliga bevis på att mindfulness hade någon effekt till det bättre på människors sinnen eller beteenden, säger hon.

Även böneledaren Claes-Göran Bergstrand tycker att det är allvarligt att mindfulness används i det här sammanhanget.

– Det är en slags förförelse att få människor att tro att vi ska klara av dessa hållbarhetsmål till år 2030. Det är utopiskt, menar han.

Däremot tror han inte att de som driver på utvecklingen har onda avsikter.

– De är själva förförda och tror säkert att de kan hjälpa till att få människor i bättre balans. Att vilja utveckla ”andlig intelligens” hos människor är tydligt nog.

Arrangörerna av konferensen håller med om vikten av att uppmärksamma eventuella biverkningar av mindfulness. De håller också med om risken för världsfrånvändhet, men vill komplettera beskrivningen med att det även i mindfulness ingår ”en tydlig etisk komponent” som handlar om att bli medveten om sina värderingar och hur man agerar som medmänniska.

– Pågående forskning har visat att mindfulness-träning kan öka vår förmåga att uppmärksamma och reflektera över våra egna begränsade föreställningar och ta till oss nya, helt nödvändiga förhållningssätt. Detta bedöms av forskare som några av de potentiellt mest effektiva sätten att hantera svåra hållbarhetsutmaningar, säger Walter Osika, föreståndare för Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.