Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Om kommuner får vetorätt för friskoleetableringar, som Socialdemokraterna föreslår, kan det bli svårt att få starta konfessionella skolor, befarar Kristna friskolerådet. Bilden är från Kollarens friskola i Åkersberga. Foto: Christine Olsson / Scanpix

”Belys alla skolor och RFSU”

Fördomar och insinuationer om att man brister i allsidighet. Politiska förslag som skulle försvåra etableringar. Lägg därtill en skollag som begränsar konfessionella inslag. Det är ett tufft läge för kristna friskolor i Sverige. Ändå ser Bo Nyberg, ordförande i Kristna friskole­rådet (KrF), ljust på framtiden.

Nyheter · Publicerad 00:00, 6 maj 2013

Bo Nyberg ser allvarligt på det förslag som antogs vid Social­demokraternas kongress om vetorätt för kommuner att stoppa skol­etableringar. På Svenska Dagbladets debattsida skrev han tillsammans med Lars Brandström i KrF nyligen att det skulle innebära dubbel vetorätt, först för Skol­inspektionen och sedan kommunen. De menar att det redan i dag är svårt för Skolinspektionen att tolka nya skollagen, inte minst gällande konfessionella skolor. "Kommunerna får måhända än större press att inte med sitt eventuella veto sätta Europa­kon­ven­tion­en och religionsfriheten ur spel", befarar de.
Till Världen idag säger Bo Nyberg att kristna friskolor mer än andra ligger i händerna på olika opinionsyttringar.
– Rättsligt sett är kristna friskolor skyddade, men inte när det kommer till det känslomässiga och svängningar i opinionen. Det finns en uppenbar risk att en kommun viker sig för det i stället för att följa vad som gäller.

Bo Nyberg menar att ett exempel som visar hur känsligt läget är för kristna skolor, visade sig när SVT granskade muslimska friskolor i ett reportage 2003. Dåvar­ande ansvarig minister Thomas Östros (S) satte press på Skol­verket, som då hade tillsynsansvar, att granska alla konfession­ella skolor. Även de kristna.
Detta skedde genom ett mycket ovanligt förfarande med oanmälda inspektioner.
– Det var ett slags kollektiv bestraffning som ju inte är tillåtet annars i skolan. Det var bra att saker kom upp i ljuset i granskningen, men sedan följde en opinion på det. Hade det då funnits en dubbel vetorätt så hade det nog varit omöjligt på många platser att starta kristna skolor. Det blir "guilt by association".

Bo Nyberg frågar sig hur man från statens sida ska säkerställa kompetensen hos dem som ska göra bedömningar av vilka friskolor som får etablera sig i en kommun. Han tycker också att de företeelser som är lagliga men av vissa kan anses som kontroversiella, så som konfessionella friskolor, behöver starkare och inte svagare skydd. Och kanske i synnerhet gentemot kommunerna, som måste spela den svåra dubbla rollen att ha både ett befolkningsperspektiv (att säkerställa att alla barn får gå i skolan) och ett verksamhetsperspektiv (att vara en av flera aktörer som bedriver skola). Det har i många fall visat sig vara mycket svårt för dem att hålla isär dessa vitt skilda roller.
– Riksdagen har lagstiftat att de här skolorna ska finnas, inte av snällhet utan för att man i ett demokratiskt beslut kommit fram till att det ska vara så.
Det man inom den kristna fri­skole­­rörelsen återkommande betonar är de internationella skriv­­ningar som finns när det gäller valmöjligheter inom utbild­nings­­­­­väsendet. Europa­kon­ven­tionens slår exempelvis fast föräldrars rätt att välja utbildning för sina barn utifrån sin religiösa eller filosofiska övertygelse.

Att lägga ännu mer ansvar på kommunerna, som redan bär en tung börda vad gäller skolan, menar Bo Nyberg också innebär att man politiserar skolan ytterligare.
– Det kan bli olika beslut i kommuner som ligger bredvid varandra, en part kan riva upp det någon annan bestämt för att det blir ett maktskifte. Förslaget från Socialdemokraterna är populistiskt och kan tillfredsställa partiet som en kompromiss, men det kan få otroligt långtgående konsekvenser.

I Sveriges Radios program "Männi­skor och tro" nyligen gjordes ett reportage där företrädare för RFSU och Skolverket uppmanade Skolinspektionen till en kvalitetsgranskning av religiösa friskolors sexualundervisning. Bak­grunden är att en kristen skola i Sunds­vall tidigare undervisat om bland annat homosexualitet och abort på ett sätt som väckt kritik.
Hans Olsson, sakkunnig på RFSU, efterlyser i programmet en allsidig undervisning där alla elever kan känna igen sig, oavsett vad man tycker.
– Vare sig man vill vänta med sexuella relationer tills man gifter sig, eller inte tycker det är viktigt, så ska man kunna känna igen sig och bli respekterad för sin uppfattning.

Agneta Nilsson, utbildningsråd på Skolverket, befarar att man på religiösa skolor går runt de gällande reglerna och inte undervisar "utifrån den lagstiftning vi har" i frågor som rör abort och hbt-frågor.
– Därför välkomnar vi en granskning, säger hon i Människor och tro.
Bo Nyberg konstaterar att skolinspektionen har all rätt att göra de granskningar de anser vara nödvändiga.
– Men det är av yttersta vikt att betona, att alla har att förhålla sig till lagar och förordningar. Såväl institu­tioner som Skolverket, Skol­inspektionen, Sveriges Radio som de konfessionella friskolorna. Det är den gällande skollagen som ska prövas och inte olika opinions­strömningar.
– Att ge intresseorganisationen RFSU näst intill en laglighetsprövande roll på ett område där man själva har en nära nog kategorisk inställning till hur svenskarna in i minsta detalj borde tänka och handla i dessa viktiga och storslagna frågor, är nog inte så genomtänkt. Inför lagen är vi alla lika och det blir extra viktigt att i pluralistiskt värdeladdade frågor inte gå i ledband åt något håll – men å andra sidan lyhört kunna lyssna åt alla håll.

Hur bedömer du att sexualundervisningen fungerar i de kristna skolorna?
– De kristna skolornas företrädare är per definition mycket angelägna att följa alla lagar och arbetar samvetsgrant med att undervisa i alla ämnen utifrån den nya läroplanen och skollagen, så också när det gäller sexualundervisning.
– Insinuationen att dessa skolor skulle ha dubbla agendor och inte på ett pluralistiskt, allsidigt och sakligt sätt bedriver sexualundervisning, handlar nog mer om andras agendor än om de kristna skolornas, säger Bo Nyberg, som välkomnar en djupare problematisering omkring vad som kan anses vara en pluralistisk, allsidig och saklig sexualundervisning.
– Det är viktigt att den problematiseringen och belysningen gäller alla landets skolor och lärare och att även RFSU:s saklighet och allsidighet blir belyst. De kristna skolorna skulle välkomna en sådan satsning och står gärna i främsta ledet för att bli granskade.
Skolinspektionen har meddelat att en allmän granskning av konfessionella friskolors sexualundervisning kommer att göras framöver, men att det inte är aktuellt för tillfället.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

Bo Nyberg, ordförande i Kristna friskole­rådet. Foto: Privat

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...