– Essensen i Barnkonventionen är tydlig, det handlar om barnets bästa, barnet i singular. Och det kräver att man uppdaterar sig på det enskilda barnets behov, något man inte gjort i Sverige sedan 70-talet då grunden lades för dagens förskola, säger Susanne Nyman Furugård, som driver bloggen ”Hållbar familjepolitik NU”.

Trots att det kommit en mängd nya forskningsrön om barns utveckling de senaste årtiondena har de fortfarande inte slagit igenom i utformningen av familjepolitiken, menar hon.

– Forskningen visar att små barn behöver sina föräldrar i betydligt högre utsträckning än vad som gjorts gällande i Sverige. Hjärnforskningen talar om de första tre åren som de allra mest känsliga, anknytningsforskningen också. Mentaliseringsforskningen visar att utvecklingen av att förstå sina känslor och uttrycka sina behov dröjer ända till fyra-femårsåldern. Och den här utvecklingen är helt avhängig trygg anknytning.

Hon ger exempel på hur detta skulle kunna slå igenom i praktiken.

– Det enklaste steget är om föräldrar själva får disponera pengen för barnomsorgen, då kan de som tror att förskola är det bästa fortsätta med det. Andra kan välja att själva vara hemma. Det är otroligt viktigt att ge föräldrar valfrihet, men de behöver också känna till forskningen om barns behov och inte bara matas med tillrättalagda argument som gynnar förskolealternativet.

Susanne Nyman Furugård påpekar att när Barnkonventionen nu blivit svensk lag bör man också ta reda på vad den faktiskt säger. Som till exempel att: ”familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och stöd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället”.

Vidare säger konventionstexten att barnet ”för att kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjemiljö, i en miljö präglad av lycka, kärlek och förståelse”.

– Det här borde faktiskt få effekter för den svenska familje- och förskolepolitiken, säger hon.