I början av juli i år kom nyheten att barnafödandet i Sverige minskat kraftigt under årets första tre månader, något som förvånade Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
– Det är en drastisk och anmärkningsvärd minskning utöver det vanliga. Något sådant här har vi aldrig sett tidigare, att botten går ur på bara ett kvartal, sade han då till Dagens Nyheter.
Professorn konstaterade att detta överraskande och tvära ”hopp i statistiken” började precis nio månader efter att massvaccinationsprogrammet mot covid-19 inleddes, i april–maj förra året. Hans analys var att svenskarna inte längre hade tid att ”göra barn”.
– Då förstod folk att nu var lockdown slut och nu måste vi gå ut i världen igen. Demografer i andra delar av Europa ser samma timing, sade Andersson.
I augusti 2022 kom Statistiska centralbyråns statistik över antalet födda under årets första sex månader. Jämfört med första halvåret 2021 minskade antalet födslar med 6,7 procent eller 3 906 barn, vilket enligt SCB var den lägsta siffran på 16 år.
”Minskningen var som störst i april, med drygt 1 000 barn färre födda, men även under övriga fem månader föddes färre än året före”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
I början av september kom nya siffror från SCB, som visar att minskningen har fortsatt, åtminstone till och med juli i år, något som uppmärksammas av föreningen Läkaruppropet. När siffrorna för det första kvartalet i år presenterades skrev dessa läkare att det var ”mycket oroande”, men att det krävdes fler månader med samma trend för att det skulle bli verkligt oroande.
”Nu har trenden pågått i sju månader”, påpekar föreningen på sin Facebooksida.
”Tittar man på kraftiga nedgångar så finns det de som är större än 2022, men de har alltid uppstått efter någon av de tre pucklarna med ökat barnafödande. År 2022 är alltså helt unikt, vi har aldrig någonsin under de senaste 122 åren haft en så kraftig nedgång ett år utan att det föregåtts av några års förhöjda födslotal”, skriver Läkaruppropet.
Samtidigt kommer signaler om liknande mönster i flera andra europeiska länder. Dataanalytikern Raimund Hagemann har jämfört statistik från 18 länder och sett en signifikant minskning av antalet födslar under det första halvåret i år jämfört med medelvärdet från de tre tidigare åren, särskilt i länder med hög vaccinationstäckning, rapporterar Lifesite News.
Ett undantag från detta är Rumänien, som trots en relativt låg vaccinationstäckning har den största minskningen av antalet födda bland de undersökta länderna. Detta tyder enligt Hagemann på att även andra faktorer kan spela en roll här.
Han efterlyser vidare medicinska och statistiska analyser för att ta reda på orsaken till den utbredda minskningen av antalet födda barn och påpekar att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har fått in tusentals rapporter om menstruationsrubbningar i samband med vaccination.
I en israelisk studie, som granskats av andra forskare, har man dessutom sett en försämring av spermakoncentrationen och spermierörligheten hos spermadonatorer, åtminstone under de första månaderna efter att donatorerna vaccinerats mot covid-19.
Världen idag har tidigare berättat att barnafödandet i stora delar av Europa föll till rekordlåga nivåer redan 2020. Pandemi, pressade ekonomier och en hårt belastad sjukvård sågs då som delförklaringar till minskningen.
Världen idag har varit i kontakt med Läkemedelsverket med frågor om vilka orsakerna till den drastiska och ihållande minskningen av antalet födda kan vara och om det kan finnas något samband med covid-vaccinen.
Karl-Mikael Kälkner, som är docent i onkologi och arbetar vid Läkemedelsverkets enhet för läkemedelssäkerhet, ger svar. Han framhåller att antalet födslar varierar och påverkas av ett flertal faktorer.
”Men pre-kliniska studier tyder inte på direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter av covid-19-vaccin. Läkemedelsverket följer kontinuerligt den vetenskapliga utvecklingen och inget orsakssamband mellan minskat antal födslar och covid-19-vaccin har säkerställts”, svarar han via mejl.