Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Foto: Istockphoto

Att stå för äktenskapet i tider av förändring

Nyheter · Publicerad 00:00, 16 feb 2015

Äktenskap och familj är instift­at för att uppenbara Guds kärlek, och till Guds ära – för att sprida Guds härlighet. Familjen är också det mänskliga samhällets grundläggande enhet, fanns till före såväl samhälle som stat och har därför rätt till dessa mer omfattande institutioners stöd och skydd. Men äktenskap och familj är också utsatta för stora påfrestningar i dag.

Men har det inte alltid varit så? Är det inte alarmism och katastroftänkande att varna för äktenskapets och familjens upplösning!? Nej.

Boken Marriage – a History (2005) var tänkt att bli historikern Stephanie Coontz uppgörelse med just denna "alarmism", men när hon följde bevisen dit de ledde henne, kom boken i stället att bekräfta det hon ville motbevisa. Hon skriver:
"Formerna, värderingarna och villkoren för äktenskapet förändras verkligen dramatiskt över hela vår jord. Överallt håller äktenskapet på att bli mer av ett frivilligt val och mer sårbart. Överallt håller den tidigare förutsägbara kopplingen mellan äktenskap och föräldraskap på att nötas bort. Och överallt håller relationen mellan män och kvinnor på att genomgå hastiga och ibland traumatiska förändringar. Faktum är, insåg jag, att relationerna mellan män och kvinnor har förändrats mer under de senaste trettio åren, än de gjorde under de tidigare tre tusen." (sid 2, min översättning)

De skäl Coontz såg till de dramatiska förändringarna kan sammanfattas med att den romantiska kärleken numera är ensam grund för äktenskapet (inte barnets trygghet och så vidare) och att relationerna mellan könen inte anses vara skapade, utan konstruerade.

Till detta skulle jag vilja lägga en tredje punkt: att hela det naturrättsliga och kristna tänkandet (att det finns ett syfte bakom skapelsens utformning) har ersatts av en ny övertygelse – också den ofta präglad av nästan religiöst nit.

Coontz ser inte något entydigt negativt i förändringarna, och självklart är romantik och kärlek mellan vuxna gott, liksom att bryta destruktiva mönster. Men det sker ofta till ett högt pris på andra sätt. Bland de som påpekat detta finns framlidne nobelpristagaren Gary Becker, och forskaren David Popenoe som under 90-talet satte fokus på "det faderlösa Amerika" – för att visa på ett resultat av familjekrisen.

Denna kris finns också "under radarn" i Sverige. USA är det land där lägst andel barn lever tillsammans med både sin mamma och pappa – bara sex av tio. Men Sverige kommer på andra plats med sju av tio!

Sverige utmärker sig på ett flertal sätt: Vårt land låg länge rejält under EU-snittet vad gäller giftermålstal. Vi är också det land i världen där högst andel som bor tillsammans inte är gifta. Skilsmässotalet ligger i Sverige klart över EU-snittet, för några år sedan 20 procent högre, men vi måste till detta foga vår unika situation kring samboskap: separationer syns inte i statistiken! Fler barn föds i dag utanför äktenskapet än i äktenskapet, vilket är tämligen unikt.

De mest extrema förslagen från 70-talet, när staten antog en neutralitetsdoktrin kring samlivet (att vi inte ska bry oss om hur vuxna lever sina liv) genomfördes aldrig, som att legalisera incest eller att ta bort lovlighetsåldern (acceptera pedofili). Men fortfarande kvarstår doktrinen som ideologisk grund – och upplever i dag något av en renässans.

Kan denna situation vara en avgörande orsak till hur barn och unga mår i dagens Sverige? Att grunden som borde vara fast som hälleberget ersatts av mjukan sand?
2008 gick jag själv igenom en ofrivillig skilsmässa, och det har inte försvagat min övertygelse om det livslånga äktenskapets goda. Tvärtom. Inte minst känslan av att "inte längre vara en familj" är en lamslående känsla för barn och vuxna – med existentiella verkningar – som behöver tas på allvar.

Den kristna kyrkan har alltid gått i bräschen för att motverka sin tids sociala misär, ofta till det omgivande samhällets hån. Det skedde under urkyrkans tid, men vi kan också tänka på hur 1800-talets folkväckelse gick hand i hand med nykterhetsrörelsen. Man avstod (och avstår) alkohol för andras skull, som gick i kvav inför alkoholens stormverkningar. Man varnade.

Lewi Pethrus menade att väckelse alltid gått hand i hand med att utmana den nöd och säga sanningen om den synd som präglar just den tid man själv är satt att verka i. I dag är det hög tid att göra detta för alla de som drabbats av familjesammanbrottet.

Som kyrka behöver vi börja göra upp med den inre sekulariseringen och det omgivande samhällets ideologi/civilreligion, för att i stället återupptäcka vår religions centrum: en korsfäst frälsare (och brudgum) som av kärlek ger sitt liv för världen – men särskilt för sin brud.

Skulle jag ge ett boktips för fördjupning ur ett själavårdande perspektiv vore det What did you expect? av Paul David Tripp. Redan bokens titel pekar på att våra förväntningar ofta ligger i linje med den romantiserade kärleks­ideologins. När vi borde bygga våra äktenskap på Guds nåd mot syndare i Jesus Kristus. Det är genom att lägga en rätt grund vi måste börja upprättelsen av äktenskapet – också som kristna par och kyrka.

Ola Nilsson
Författare till boken För äktenskapet – i tiden
Ordförande för Reformedia

Läs mer:

Del 1. Äktenskapet – en bild av Kristus och kyrkan

Del 2. Familjen – den mest grundläggande enheten

Prisade evangelister hyser hopp för Sverige

Prisceremoni. För elfte gången har Evangelistfonden delat ut stipendier till Årets evangelister. – Ingen kan ensam förändra hela världen. Men om vi alla vinner en...

Trettio år i fängelse för ett förlorat barn

Ledare Lagstiftning Trettio år är en lång tid för den som sitter i fängelse. I Sverige är det ett straff som så gott som aldrig utdöms. Snitt-tiden i fängelse för så...