Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Antisemitism missgynnar tillväxt och välstånd

Alltfler rapporter tyder på att antisemitismen sprider sig i Sverige. Och att detta har konsekvenser för den enskilde juden är uppenbart. Men det kan också påverka hela samhällsekonomin.

Nyheter · Publicerad 13:31, 29 okt 2014

En forskningsstudie som gjorts av de amerikanska ekonomiforskarna Francesco D’Acunto och Michael Weber, tillsammans med Marcel Prokopczuk från Hannover, visar att det finns ett starkt samband mellan antisemitism och låg tillväxt. Människor som bor i områden som har en stark antisemitisk historia är mindre benägna att investera på finansmarknaden.

Enligt studien är tyskar, som bor i områden där judar löpte störst risk att deporteras till koncentrationsläger under andra världskriget, hela sju procent mindre benägna att investera i aktiemarknaden än människor i andra områden. Denna tendens kan appliceras även på andra antisemitiska perioder i historien, menar forskarna, och visar i sin studie att investeringsviljan i de områden där judepogromer uppstod i samband med digerdöden på 1300-talet är hela tolv procent lägre än på andra platser.

Detta kan delvis bero på att antisemitismen lever kvar, menar forskarna, och att misstron mot finansmarknaden bottnar i en tro på konspirationsteorin om det judiska världsherraväldet. Men även i de fall där antisemitismen inte längre är aktiv finns misstron kvar, visar studien.
Forskningen visar också att denna misstro mot finansmarknaden återfinns hos människor oavsett socioekonomiska förutsättningar. Även om högutbildade personer i mindre utsträckning hyser antisemitiska åsikter finns hos dem samma låga investeringsvilja. Forskarna drar därför slutsatsen att invånarna i dessa områden har ”en kulturell finansiell misstroendenorm som gått i arv i generationer” även om inte den antisemitiska hållningen gjort det.

Effekten av detta blir, enligt forskarna, att tyskarna i just de här områdena uppnår en lägre tillväxt och därmed också ett lägre välstånd.
– Arvet från förföljelsen av judarna, och misstro mot finansmarknaden, har hindrat generationer av tyskar från att få del av det finansiella välståndet, skriver forskarna.
Antisemitism och förföljelse missgynnar alltså inte enbart judarna som individer, utan påverkar alltså hela samhället negativt.

Forskarna hoppas nu att resultaten av deras studie ska kunna bidra till den tvärvetenskapliga debatten om hatiska och rasistiska föreställningar och om deras långsiktiga konsekvenser för samhället. Politiska åtgärder behövs inte bara för att eliminera religionsförföljelse utifrån ett människorättsperspektiv, utan också för att förföljelsen i förlängningen utgör ett samhällsekonomiskt problem, menar man.

De är heller inte främmande för ett paradigmskifte när det gäller underlagen för lagar mot rasism och religionsförföljelse. För medan delar av världen inte erkänner den västerländska uppfattningen om människorätt finns det i de flesta fall en stor acceptans för lagar som gynnar välstånd i samhället. Kulturer som normalt inte främjar mänskliga rättigheter skulle kunna övertalas av bevisen om att förföljelser mot minoriteter minskar välståndet även för förföljarna.

Bitte Assarmo
redaktionen@varldenidag.se

Valdeltagandet avgör inriktning

Israelkommentar Det är uppenbart att valdeltagandet avgör valen i demokratiska nationer, men i Israel är procentandelen som röstar särskilt avgörande. Detta beror på...

Sötpotatis – en gröda med svensk potential

Visst älskar sötpotatisen värme, men kan Kanada så kan vi. Den svenska sötpotatisen har potential, enligt Sveriges lantbruksuniversitet.