Redan före pandemin tillhörde Sverige de länder inom EU och OECD som förfogade över minst antal intensivvårdplatser sett till antalet invånare.
Nu uppger Dagens Nyheter att basnivån med 492 intensivvårdsplatser i hela landet, som regionerna enades om före pandemin, under hösten justerats ned ytterligare.
Överläkaren Lars Engerström pekade redan 2019, i en artikel i Sjukhusläkaren, på bristen på sjuksköterskor som en stor anledning till Sveriges låga intensivvårdskapacitet. Översjuksköterskan Axel Wolf menar i en artikel i sajten Vårdfokus att arbetsgivarna borde ha planerat för sin kompetensförsörjning, både med åtgärder för att behålla specialistsjuksköterskor samt utbilda nya.
Även Karin Båtelson, ordförande för yrkesföreningen Sjukhusläkarna, menar att personalflykt gjort att det nu blivit problematiskt att utöka antalet vårdplatser.
– Man upplever inte att man får någon ersättning för den enorma insats man gör. Man har tuffa scheman, inte löneutveckling efter erfarenhet eller arbetsår, säger hon till sajten Dagens Arena angående vårdpersonalens arbetssituation.
Samtidigt redovisade samtliga svenska regioner ett ekonomiskt överskott för verksamhetsåret 2020. Till exempel redovisade Region Stockholm ett plusresultat på 5,8 miljarder kronor. SIR:s ordförande Johnny Hillgren anser inte att regionerna klarar av att hantera frågan.
– Vi behöver mera statligt riktade pengar för att utbilda fler iva-sköterskor, säger han till Sveriges Radio.
I december 2020 skrev Världen idag om att antalet intensivvårdsplatser i Sverige minskat dramatiskt sedan 1990-talet. Under tiden strax före pandemin fanns drygt 500 intensivvårdsplatser landet, att jämföra med närmare 2 000 platser några decennier tillbaka.
Bristen på intensivvårdsplatser, och vårdplatser generellt, har på senare tid rönt stor uppmärksamhet. Karin Båtelson anser dock inte att problemen är nytillkomna.
– Nu skyller man på pandemin för allting, för vårdköer, brist på vårdplatser, att personalen är sjuk och uttröttad. Det är helt fel. Det här är ett långsiktigt problem som funnits i många år innan pandemin. Vi har inte kapacitet för det basala åtagandet för icke-akuta operationer och absolut inte för en större olycka eller större kris, säger hon till Dagens Arena.
Politiken bär ett stort ansvar för att det ser ut som det gör, menar Karin Båtelson.
– Man har sagt sen länge att minskade vårdplatser, inklusive iva, är ett tecken på att vi har en bra vård. Och det är sant, till en viss gräns, tills det går under gränsen och blir dålig vård i stället. Den gränsen har vi passerat sedan många år.