På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Ansiktsigenkänning väcker frågor och oro

I Ryssland kan man, i vissa butiker, betala med hjälp av sitt ansikte. Och i USA har liknande teknik resulterat i miljonskadestånd. Men i Sverige krävs inget tillstånd för ansiktsigenkänning.

– Tekniken har snabbare utveckling än rättsväsendet och lagstiftningsprocessen, säger Frida Orring, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten.

Nyheter · Publicerad 12:30, 22 mar 2021

För en vecka sedan spikades ett skadestånd mot Facebook på motsvarande 5,5 miljarder kronor med företrädare för 1,6 miljoner användare i Illinois. Anledningen? Företaget hade samlat in biometrisk data för ansiktsigenkänning, något som strider mot delstatens lagar.

Ett par dagar senare meddelade ryska myndigheter att resenärer i Moskvas tunnelbana ska kunna betala med hjälp av sina ansikten i slutet av året, via ett system kallat Face Pay – något som fick människorättsorganisationer att varna för potentiell övervakning av politiskt oliktänkande. I vissa butiker i Ryssland kan man också betala med hjälp av ansiktsigenkänning.

Tekniken att låsa upp mobilen eller datorn med ansiktet har funnits i ett par år, och i svenska pass har digitala fingeravtryck lagrats i ett decennium.

I Sverige hamnar hantering av ansikten, så kallad biometrisk data, antingen under GDPR om det gäller privata intressen, eller brottsdatalagen om det är polisen som står för användandet.

– Det finns inget krav på tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) på förhand. Däremot är det ett krav att göra en konsekvensbedömning innan särskilt riskfylld användning av personuppgifter som det här gäller utförs, säger Frida Orring, jurist på IMY.

Det är alltså upp till företag eller myndigheter att själva vända sig till IMY för vägledning.

Så sent som i mitten av februari bötfällde IMY svensk polis för att på ett otillåtet sätt ha använt ansiktsigenkänning, då via mjukvara från företaget Clearview.

Niclas Appleby, forensiker inom bildanalys på Nationellt forensiskt centrum, säger att Clearview inte är något som polisen använder längre, däremot tekniken i sig.

Enligt Appleby rör det sig om att kunna göra sökningar på okända gärningsmän mot polisens signalementsregister, att hjälpa till vid gränspassering samt att gå igenom stora mängder övervakningsfilm vid förundersökningar.

Vilken teknisk plattform som polisen använder vill Appleby inte säga, eller om den är externt eller internt utvecklad. Han poängterar dock att det inte finns en övergripande plattform för myndigheten:

– Det går förtvivlat snabbt, och de blir ju bättre och bättre de här algoritmerna och klarar fler förhållanden.

Något register över vilka företag, myndigheter eller privatpersoner som använder ansiktsigenkänning i Sverige finns inte.

Skadligt när Försäkringskassan och 1177 manipulerar språket

Ledare 1177 Vårdguiden är ”invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården” och drivs... onsdag 12/5 00:10

Israelambassadör: Vänstern bidrar till judehatet

Antisemitism. Både det importerade hatet från Mellanöstern och den tradition av hat, uppvigling och fientlighet... torsdag 13/5 09:00

Israel beskylls för apartheid 200 gånger i spridd rapport

Israelkommentar Human Rights Watch (HRW) är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation,...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier