På Gud, vars ord jag prisar, på Gud litar jag och fruktar inte.Vad kan människor göra mig?
Psaltaren 56:5

Världen idag

Abortkritiker Trumps troliga val som ny domare

Han har lovat att det ska gå fort och att det blir en kvinna. President Donald Trump ska redan i slutet av veckan ge besked om vem han vill se som Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USA:s högsta domstol.

Att det blir en konservativ jurist står bortom allt tvivel.

Nyheter · Publicerad 06:00, 23 sep 2020

I fredags avled Ruth Bader Ginsburg, en av domarna i USA:s högsta domstol. Hon röstade bland annat igenom hbtq-lagar, ses som en feministikon och var en av de så kallade liberala domarna.

– Oavsett om man höll med henne eller inte var hon en fantastisk kvinna som levde ett fantastiskt liv. Jag är ledsen att höra det [att hon dog], sade USA:s president Donald Trump då han fick dödsbeskedet av en reporter som direktsände samtalet.

Donald Trump har sagt att han kommer nominera en kvinna till platsen som Ruth Bader Ginsburg lämnar efter sig.

– Det blir en kvinna — en mycket begåvad och fantastisk kvinna, säger han.

Nu spekuleras det i vem som kommer bli Gunsburgs efterträdare. Här är tre heta namn:

Amy Coney Barrett, 48 år, federal domare:

Hon är i sammanhanget ung med en gedigen bakgrund och de ”rätta” moralkonservativa värderingarna. Amy Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt (som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin). Innan dess var hon juridikprofessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana. Louisianafödda Coney Barrett, som beskrivits som en briljant jurist, har även arbetat för nu avlidne Antonin Scalia innan han blev HD-domare.

Hon har sagt att livet börjar vid befruktningen och hon anser att domare inte ska vara bundna av tidigare prejudikat, skriver tidningen Politico. Det kan få bäring på HD-beslutet ”Roe mot Wade” från 1973 som ger laglig rätt till abort.

President Trump uppges ha ”sparat” Coney Barrett vid tidigare utnämningar, för att just hon ska bli den som ersätter liberala Bader Ginsburg. Sker detta lär debatten om abort ta ny fart.

Barbara Lagoa, 52 år, federal domare:

Hon är uttalat konservativ, har kubanskt påbrå och har skrivit historia som den första spansktalande kvinnan i Floridas högsta domstol. Och i fjol utsågs hon av president Trump till federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s elfte distrikt (som omfattar Florida, Georgia och Alabama). Med en juristutbildning från ansedda Columbia University i New York och sin bakgrund som både åklagare och domare har Lagoa beskrivits som ”essensen av en domare” av Floridas guvernör Ron DeSantis, noterar Politico.

Hennes bakgrund är inte oviktigt, så här sex veckor före presidentvalet. Florida är den viktigaste så kallade vågmästardelstaten och opinionsmätningar visar att det är mycket jämnt mellan Trump och Demokraternas utmanare Joe Biden där.

Allison Jones Rushing, 38 år, federal domare:

Sina unga år till trots utsågs Jones Rushing redan 2018 till federal domare av president Trump, hon verkar nu vid appellationsdomstolen för USA:s fjärde distrikt (som omfattar Maryland, North Carolina, South Carolina, Virginia och West Virginia).

Utbildad vid Duke University i hemdelstaten North Carolina har hon arbetat som advokat i Washington DC. Hon har också jobbat för den konservativa HD-domaren Clarence Thomas samt den ideologiskt liksinnade Neil Gorsuch, innan han blev HD-domare.

Jones Rushing är medlem av konservativa Federalist Society, som arbetar för en mer bokstavstrogen tolkning av grundlagen, samt den konservativa kristna gruppen Alliance Defense Fund.

Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Var lugn – jordens resurser kommer att räcka till för alla

Ledare Att världens befolkning växer framställs ofta som ett hot mot mänskligheten. Men för oss som tror... torsdag 6/5 00:10

Tänk om värme blev den känsla människor associerar till när de tänker på kristna?

Ledarkrönika I vår församling har vi tre värderingsord som vi håller högt. De tre orden är: varmt, relevant och... torsdag 6/5 00:00

Israel beskylls för apartheid 200 gånger i spridd rapport

Israelkommentar Human Rights Watch (HRW) är en ekonomiskt och partipolitiskt oberoende människorättsorganisation,...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier