Min man och jag bor i en stad i utkanten av Saharaöknen. I vår del av stan lever ungefär 250 000 människor, men man känner bara till fyra lokala Jesus-troende i detta område.

En dag stod jag vid gatukanten och väntade på transport till vår barnverksamhet. Under tiden iakttog jag livet på gatan, som alltid är intressant. En ung man gick med raska, bestämda steg. Några barn lekte, och en flock får strosade framåt medan de letade efter något ätbart i denna torra, sandiga ökenstad, där inte ett enda grässtrå växer.