Hej! Jag heter Jared och jag älskar Jesus. Jag kommer från Pakistan men bor i ett av Sveriges många invandrartäta bostadsområden i södra Sverige. Här är de flesta muslimer, och jag har flyttat hit för att jag vill dela med mig av Guds kärlek till dem också.

En sak som är viktig att förstå i den asiatiska kulturen är att man aldrig besöker någon utan att få en inbjudan. Så även om en del kyrkor har samlingar öppna för alla, så hjälper det inte om ingen bjuder in.

Strax efter jul ett år blev mina bekanta arga på mig:

– Vad har hänt? Vad har jag gjort? frågade jag.

– Det var jul, men du bjöd inte in oss till kyrkan, svarade de.

Kan ni tänka er? De väntar på en inbjudan! Vem ska ge dem en inbjudan att höra om Jesus?

Jag älskar också att spela cricket och tränar juniorlaget. Tillsammans med klubben och kyrkan drog vi ihop en gemensam ”Fredsfest”, där 70 personer åt mat tillsammans i kyrkan. Hälften var infödda svenskar och de andra kom från cricketklubben.

En afghansk man sade att det var första gången som hans fru fått följa med på en sådan här samling. Vilken möjlighet att få bygga förtroende tillsammans med hela hans familj.

En annan gång träffade jag en frånskild pakistansk kvinna och hennes tre barn. Hon har många utmaningar i sitt liv. Hon känner sig ensam och blir utfryst av den pakistanska gemenskapen. Men jag valde ändå att bjuda in henne till kyrkan, och hon och hennes son kom. De trivdes på familjeträffen.

Vilken möjlighet en enkel inbjudan kan ge!