Jag önskar att jag vore bättre på att sätta ord på vad jag känner inför att Gud rör vid människor. Det är mycket som kan vara riktigt tufft och besvärligt i människors liv, men Gud överbryggar detta med sin närvaro.
Erfarenheten kan vara att något himmelskt sänker sig över en samling, nästan som en varm filt, eller att det profetiska blir tydligt. Människor vittnar om helade. Det föds ett engagemang för att människor ska möta Jesus och församlingen delar med sig av evangeliet till det omgivande samhället. Sverige och Europa utmärks inte längre av väckelse på det sätt som sker i Sydamerika, Afrika och Asien, men församlingar som aktivt delar med sig gör mig hoppfull inför vad som komma ska.
Jag skulle vilja dela ett exempel på detta.
Portugal, med sin stolta historia, med saltade och soltorkade torskrätter och kött serverat på ett sätt som får smaklökarna att jubla, är ett vackert och intressant land. Av både historiska och språkliga skäl finns det naturliga kopplingar till Brasilien, vilket märks på stan bland brasilianska dialekter, butiker och restauranger.
Även församlingslivet präglas av dessa influenser. Den brasilianska pingstväckelsen, som sänder missionärer till hela världen, har naturligtvis inte undantagit Portugal, och ett inspirerande exempel på sådana missionärer var orsaken till mitt besök i Lissabon nyligen: Hudson och Nina Silva.
Hudson, som från början kommer från pingströrelsen Assembleia de Deus i Ipatinga Minas Gerais, Brasilien, leder nu tillsammans med Nina ett nätverk av församlingar som växt stadigt de senaste åren. Hudson åkte till Venezuela för att studera teologi och grundade samtidigt ett par församlingar. Efter avlagd teologie doktorsexamen vid Federal University i Maracay, återvände han till Brasilien där han träffade sin älskade Nina och de gifte sig.
År 2002 blev Hudson och Nina utsända som missionärer till Portugal, där de på trappan till Sportings arena – Cristiano Ronaldos ursprungliga fotbollsklubb – delade evangeliet med förbipasserande. De fortsatte med samlingar på trappan i ungefär ett halvår tills församlingen hade 50 medlemmar, varpå de hyrde en lokal .
Catedral Mundial da Esperança, som församlingen heter, har sedan starten för tjugo år sedan varit en plats som reser upp ledare som i sin tur planterat ytterligare 120 församlingar i Europa. Hudson och Nina är som andliga föräldrar till de 600–700 ledare som kom till konferensen dit jag var inbjuden att medverka.
Vid ett samtal efter gudstjänsten en natt (ja, samlingarna slutade kring midnatt, följt av måltidsgemenskap!) sade Hudson att nyckeln till tjänsten ligger i att se varje människa så som Gud ser dem.
Assembleia de Deus, med många miljoner medlemmar, växte fram som ett resultat av Daniel Bergs och Gunnar Vingrens missionsgärning i Brasilien. Församlingsnätverket som Hudson och Nina Silva leder kan man säga är en gren från denna pingströrelse, men en annan större förgrening i Brasilien är Assembleia de Deus Madureira.
I mötet med Hudson och Nina blir jag så berörd av tjänandet, initiativförmågan samt fostrandet av nya ledare och pastorer! Är det så här Gud väljer att välsigna Sverige och Europa tillbaka?