Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Psaltaren 119:165

Världen idag

En ung generation i Sverige behöver fostras till större respekt för vår nation.

Ledarkrönika · Publicerad 11:35, 28 nov 2019

Nu på lördag ska min äldste son gifta sig. Det blir ett vinterbröllop i anrika Sigtuna, och vigseln kommer att äga rum i Mariakyrkan, en av Sveriges äldsta tegelkyrkor som fortfarande är i bruk och som stod färdig redan 1255. Bara några årtionden efter att dominikanerorden hade grundats i Frankrike 1215, hade dessa missionärer nått till Sigtuna med sin missionsiver på väg genom Europas städer och riken.

Denna vackra kyrka ligger ett stenkast från Sankt Olofs välbevarade kyrkoruin från tidigt 1100-tal. Under den ruinen hittade arkeologerna 2005 grunden till en ännu äldre stenkyrka, troligen den ursprungliga kyrkan som byggdes av Sveriges första kristna kung, Olof Skötkonung.

Anno Domini 1008 placerade den nydöpte Olof Skötkonung (dopet ägde rum i Husaby i Västergötland) sitt kungasäte i Sigtuna med syfte att kristna Sverige. Olofs far, kung Erik Segersäll, hade visserligen tidigare tagit emot dopet men senare återfallit till asatron, som var den dominerande trosföreställningen vid den tiden.

Det andliga motståndet kom från Uppsala. Asatrons centralhelgedom, Uppsala tempel, låg i det vi numera kallar Gamla Uppsala. Men Kristus segrade över Tor, Oden och Freij, och i snart tusen år har Sverige varit en kristen nation.

Historia är intressant och historia är viktigt. Varje ny generation måste få möjligheten att återerövra sin historia. Det finns något stort i att förstå sin nations förflutna. En sund respekt och en sann fosterlandskärlek är viktigt. Även om ordet nationalist fått en negativ underton för många i dagens samhällsdebatt, är känslan för den egna nationen viktig. 

Många nyanlända som kommer till Sverige har svårt att förstå hur vi svenskar tänker om vår nation. Älskar ni inte ert land? Värnar ni inte om er historia och er kultur? Varför respekterar ni inte korset i er flagga? Varför anser ni att en minaret är lika okej som era egna kyrktorn? Varför går ni inte i kyrkan på söndagarna?

Många nyanlända från andra kulturer och andra trosföreställningar är stolta över sin historia och sina traditioner. De flesta, även unga, kan återge sitt folks kamp, lidande och storhetstider. Man är mån om att bli respekterad utifrån sin särart och sina trosuppfattningar.

Gott så. Men hur ska dessa nyanlända kunna visa respekt för ett märkligt folk som inte respekterar sin egen kultur och sin egen historia? Svenskar som är mer intresserade av reapriser, charterresor, vinflaskor och sommarstugor än sin egen nations välbefinnande?

Fråga en kurd om sitt folks historia, fråga en syrian om han eller hon älskar sitt folk – och fråga en svensk ungdom samma sak. Jag är rädd att svaren får väldigt olika karaktär. Respekt måste förtjänas, och den som respekterar ”det egna” kommer att mötas av större respekt av ”de andra”.

En ung generation i Sverige behöver fostras till större respekt för vår nation. Sverige är fantastiskt! 

Åter till bröllopet. När jag berättade för min son och hans fästmö om Sigtunas historia, och efter ett besök i Mariakyrkan där kyrkoherden själv mötte upp och guidade det unga paret, fattades beslutet. Här ska vigseln äga rum.

På lördag får jag förmånen att viga min äldste son och hans älskade till äktenskapets heliga förbund. Jag kan redan nu höra ekot av andra par som under nästan 800 år, på samma plats, sagt sitt ja i ”Guds Faderns, Sonens och den helige Andes namn”.

Det är stort.

Fråga en kurd om sitt folks historia, fråga en syrian om han eller hon älskar sitt folk – och fråga en svensk ungdom samma sak.

Räcker det inte att bara vara en god människa?

Mot väggen Varför måste man tro på Gud – räcker det inte bara med att vara en god människa? /Sandra