Om än min kropp och min själ tynar bort, så är Gud mitt hjärtas klippa och min del för evigt.
Psaltaren 73:26

Världen idag

Enligt rapport från i somras, som gjorde en statistisk jämförelse mellan studieresultaten i olika typer av skolor, framkom att de kristna skolorna har bättre resultat än övriga skolor, liksom en större blandning av etniska grupper. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vill S och L sortera barn utifrån etnicitet?

Ledare · Publicerad 14:42, 7 feb 2019

I diskussionerna kring Januariavtalet som åter släppte fram Stefan Löfven som statsminister, har skolfrågorna i huvudsak simmat under ytan, om vi bortser från den kristna pressen. Detta ärende bör nu lyftas upp på bordet; avtalet rymmer nämligen en inre spänning som svårligen kan hanteras i ett öppet, demokratiskt samhälle.

S+C+L+MP-överenskommelsen rymmer vissa punkter som är ganska smidiga rent praktiskt. Mobilförbud i klassrummet, eller försök med betyg från årskurs 4, kan enkelt skickas som uppdrag till Skolverket att genomföra. Skrivningarna om konfessionella skolor är dock mer problematiska – av flera skäl.

Dels föreskriver dokumentet att befintliga konfessionella skolor ska kontrolleras bättre. Inget fel i sig, en saklig kontroll är bra för alla sorters skolor. Några rader tidigare vill partierna dock ge Skolinspektionen större möjligheter att stänga skolor med stora brister, kommunala såväl som fristående.

Skrivningen om just de konfessionella skolorna blir därmed i bästa fall att sparka in en redan öppen dörr; i värsta fall en osaklig markering mot skolor som faktiskt fungerar bättre än genomsnittet.

Claphaminstitutet och Män­nisko­rätts­juristerna presenterade i somras en rapport som dels beskrev det starka juridiska stödet för religiös tro och praktik i skolan, och dels gjorde en statistisk jämförelse mellan studieresultaten i olika typer av skolor. Resultaten var entydiga: De kristna skolorna har över hela fältet bättre resultat än övriga skolor, och har dessutom en större blandning av etniska grupper än övriga skolor.

Timbro har också visat att det finns en stor blandning av religiös tillhörighet i de konfessionella skolorna. De pragmatiska S- och L-argumenten mot konfessionella skolor saknar alltså stöd i fakta.

Dessa partiers starka aversion handlar kanske i grunden om något annat. Kanhända är de rädda för att en islamistisk kultur ska byggas inom muslimska skolor. Det kan vara en befogad oro, men möjligheten att motverka sådana problem finns ju redan inom ramen för befintligt uppdrag. Skolinspektionen stängde exempelvis i somras den muslimska Gryningeskolan i Botkyrka.

Om det i realiteten är de muslimska skolorna som S och L vill åt, vore det ärligare att säga det öppet, än att slänga ut den mycket större gruppen kristna skolor med samma badvatten.

Formuleringen ”etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning” är ännu mer problematisk. En sådan religionsförföljelse är helt enkelt inte tillåten enligt EU-rätt och internationell lag.

Om Skolinspektionen skulle följa detta påbud och avslå en ansökan om att starta en ny skola för att den är konfessionell, skulle de bryta mot både FN-förklaringen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. En sådan hantering skulle ha små chanser att överleva en prövning i Europadomstolen.

Men problemen med utspelet slutar inte där. Ett förbud skulle inte täcka Plymouthbrödernas omdebatterade Laboraskola, som ju inte är registrerad som konfessionell. Även den judiska Hillelskolan brukar i debatten skyddas, med hänvisning till att det är en etnisk skola, snarare än en religiös.

Men en sådan inställning skapar bara nya problem. Vill S och L bejaka skolor avsedda för andra utvalda etniska grupper? Eller kanske en skola enbart för etniska svenskar? Nej, en sådan hållning är förstås orimlig. Judar, och faktiskt även kristna, har all rätt att starta skolor där både tradition och religion ingår som naturliga delar i skoldagen.

Januariavtalets skrivningar om konfessionella skolor bör däremot förpassas dit de hör hemma: i papperskorgen.

Vill S och L bejaka skolor avsedda för andra utvalda etniska grupper? Eller kanske en skola enbart för etniska svenskar? Nej, en sådan hållning är förstås orimlig.

Rätt ska vara rätt om mänskliga rättigheter

Ledare Det talas mycket om mänskliga rättigheter i dag. Det är bra. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har precis firat 70 år, och de 30 punkter...