Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra.
Johannesevangeliet 13:34

Världen idag

För statsminister Stefan Löfven är ”samhällsbygget” ett viktigt nyckelord. Frågan är bara vilken ideologi som bäst kan bygga – och bevara – vårt samhälle. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Vilken politisk ideologi ska bygga vårt samhälle?

Ledare · Publicerad 00:10, 7 jan 2021

Mottot för statsminister Stefan Löfven är ”samhällsbygget”. Den som söker på regeringens hemsida möter rubriker som ”Regeringen ökar takten i samhällsbygget”. I pressmeddelanden om olika budgetar används uttrycket ofta som rubrik: ”Samhällsbygget – ansvar, trygghet och utveckling” (2016), ”Samhällsbygget – för trygghet och en hållbar framtid” (2017), ”Samhällsbygget – ett tryggt och hållbart Sverige” (2018).

I regeringsförklaringen hösten 2019 står det: ”Ingen ska lämnas efter i det nya samhällsbygget.”

På grund av pandemin har politiken tvingats hantera nya och svåra frågor och mycket av det traditionella politiska arbetet sattes på paus under 2020. Men det kommer en tid efter pandemin då andra frågor än smittspridning, intensivvård och vaccin behöver debatteras. Som frågor om hur man bäst bygger ett fungerande samhälle.

Det moderna Sverige är präglat av socialdemokratins långa regeringsinnehav. Hos socialdemokratin fanns en medvetenhet om vikten av gradvisa reformer, inte våldsamma revolutioner, som vägen till ett bättre samhälle. Under 1970- och 1980-talet radikaliserades dock deras samhällsbygge, med allt fler inskränkningar av familjens frihet och med idén om ett övertagande av den privata företagsamheten genom löntagarfonder.

Det ledde så småningom till Social­demo­kraternas tillbakagång. Majoriteten av folket ville inte gå i den riktningen.

Det moderna Sverige är också präglat av politisk liberalism och de borgerliga partiernas omformning av landet i mer frihetlig riktning. Men den liberalismen har också haft sin beskärda del av radikalitet, med snabba samhällsförändringar som inte alltid varit lyckade. Som avvecklingen av försvaret, eller en unik avreglering av arbetskraftsinvandringen, eller en friskolereform som fått konsekvenser som ingen avsåg i form av internationella skolkoncerner.

Oavsett om det drivits på från socialdemokratiskt eller borgerligt håll har Sverige på ett antal områden präglats av stora och snabba förändringar som inte bara varit till det bättre. Det kan enkelt illustreras med exempel från utbildningsväsendet eller polisen eller migrationspolitiken.

Av de tre klassiska politiska ideologierna – socialism, liberalism och konservatism – är det konservatismen som haft minst inflytande i Sverige. Konservatismen betonar vikten av att bevara det som redan byggts upp. Förändringar behöver förstås ske – att vara konservativ är inte detsamma som att vara reaktionär och förkasta all förändring – men de behöver ske eftertänksamt.

Risken är annars att resultatet av förändringarna innebär att det som tidigare byggts upp slås sönder utan att ha ersatts av något bättre.

Enligt konservatismen står varje generation i ett ansvarsförhållande – är del av ett samhällskontrakt – med rötter bakåt till de tidigare generationer som byggt upp det samhälle vi har nu och de kommande generationerna som ärver det vi skapar.

En konservativ hållning präglas därför av pragmatism. Det som fungerar ska ges företräde framför ideologier och luftiga visioner. I bakgrunden finns en realism om människans och världens ofullkomlighet, som gör att utopiska idéer om ett jordiskt paradis avvisas.

Oavsett politisk färg på regeringen och oavsett om vi talar om nuvarande eller en kommande regering efter valet 2022, så skulle svenskt politiskt liv må bra av en större dos än hitintills av den attityd som finns i konservatismen. För konservatism är till stor del ett hälsosamt förhållningssätt, mer än en specifik uppsättning politiska idéer.

Konservatismen betonar vikten av att bevara det som redan byggts upp. Förändringar behöver förstås ske ... men de behöver ske eftertänksamt.

Tvåfrontskrig krävs för att stå emot dödshjälpsvågen

Ledare På europeisk nivå faller nu skymningen när det gäller frågan om eutanasi. Hitintills är det fyra... onsdag 14/4 00:10

Har du någon som ber för dig?

Vardagskrönika Min morfar flyttade till himlen när jag var elva år. De sista åren var han svag av sin sjukdom och... onsdag 14/4 00:10

Ett osannolikt men avslöjande samtal med en jordansk chaufför

Israelkommentar Att verkligheten och rapporterna från Israel sällan stämmer är vi här i Israel vana vid, men ibland...
Podcasts
Följ Världen idag i sociala medier