Anförtro dina verk åt Herren, så har dina planer framgång.
Ordspråksboken 16:3

Världen idag

Under lång tid har samhället satsat på centralisering av handel, service och arbetstillfällen. Pendling till jobb, skola, vård och affärer är det som gäller, skriver ledarskribenten. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vårt konsumtionssamhälle är en återvändsgränd

Ledare · Publicerad 00:10, 11 nov 2022

En ny livsstil – det var en paroll som för femtio år sedan lade grunden för ett då snabbt växande och framgångsrikt ungdomsförbund: Kristen demokratisk ungdom (KDU). När andra partiers ungdomsförbund började tyna bort var kristdemokraternas ungdomsförbund ett markant undantag.

Detta var i miljörörelsens och miljödebattens barndom och KDU gjorde en viktig markering: Utarmning av miljö och klimat hänger samman med vårt sätt att leva; vår livsstil tär på jordens resurser; vi måste tillbaka till förvaltarskapstanken; vi ska lämna den jord vi fått till låns oförstörd till kommande generationer; samt, frosseri är en dödssynd och vårt sätt att leva präglas på en rad områden av en konsumtion långt över våra behov.

Sådan var insikten på 70-talet. Inte mycket har hänt sedan dess. Eller rättare sagt: Mycket har hänt som har gått i fel riktning. Den nya livsstilen lyser med sin frånvaro, och den gamla livsstilen, med en ständigt ökad förbrukning av energi och ändliga naturresurser, är så fast etablerad att även miljöorganisationer accepterar den.

Lösningen är då ny teknik och nya energislag, som i sig är energikrävande. Greenpeace, till exempel, konstaterar inför det pågående klimatmötet i Egypten att huvudansvaret ligger hos de rika länderna, men ställer inga krav på en förändrad livsstil i dessa samhällen.

Skatt på plastpåsar i livsmedelsbutiker infördes häromåret och gav en extra inkomst till kedjor som Ica och Coop. Men åtgärder för att åstadkomma ett mer förvaltande sätt att leva kommer inte att lanseras. Det moderna samhället bygger nämligen på förbrukning, av såväl energi som varor. Att slå in på en annan väg går inte, hjulen måste fortsätta att snurra.

En enkel eftertanke säger annars att vi förbrukar värme i långt större utsträckning än vi behöver. Våra hem står uppvärmda men är i många fall helt outnyttjade under stor del av dygnet. Bostäderna är ofta större än vi behöver och skulle kunna ge rum för fler. Vi skulle kunna bygga på ett sätt som stimulerade till flergenerations- eller flerpersonsboende.

Men det går inte – då skulle en viktig motor i samhället, byggnadsindustrin, drabbas av minskad efterfrågan.

Också den offentliga sektorn har varit en motor i den ekonomiska utvecklingen som slukat energi. Förvaltningsbyggnader, universitet, skolor, förskolor, sociala inrättningar har ersatt de miljövänliga mångfunktionella inrättningar som hemmen utgjorde.

Under lång tid har samhället satsat på centralisering av handel, service och arbetstillfällen. Pendling till jobb, skola, vård och affärer är det som gäller. Människorna ska förflytta sig, men att förflytta sig kräver energi. När energin blir ett problem är det de som tvingas använda den som anklagas för klimatförstörelse.

Finns det någon väg tillbaka till ett människovänligare och miljövänligare samhälle? Det är svårt att se. En ekonomisk kollaps kan åstadkomma det, genom att människor då tvingas ta över ansvaret för sina liv.

Men det blir en smärtsam omställning med lidanden och konsekvenser som inte kan förutses.

Finns det någon väg tillbaka till ett människovänligare och miljövänligare samhälle?

Det ökade könsgapet visar på vikten av win/win-lösningar

Ledare Det har talats mycket om ”könsgapet” på senare tid. I augusti kom en stor europeisk undersökning... torsdag 1/12 00:10

Det var som i Kornelius hus

Missionsglimten En färsk missionsglimt sedan några veckor tillbaka – men med igenkänningsfaktor från riktigt gammal... torsdag 1/12 00:00